Finans Nyhet

En amerikansk mogul i Stockholm

Publicerad

Preston Haskell har haft stora framgångar som affärsman i Ryssland. Nu har han flyttat till Sverige för att lyfta guldgruvebolaget Central Asia Gold.

Central Asia Golds bolagsjurist Irina Hedborg hör av sig en dag.

– Är det ok om vi länkar till en tidigare Realtid.se-artikel om Central Asia Gold? undrar hon.

Ja, och finns det möjlighet att intervjua Central Asia Golds vd Preston Haskell vid tillfälle?

Annons

– Jag ska höra efter. Om han är intresserad av det, återkommer jag, säger Hedborg.

Senare hör hon av sig och berättar att det går bra.

Central Asia Gold (CAG) har sitt huvudkontor i Stockholm och är börsnoterat här, medan bolagets verksamhet ligger i Ryssland där Haskell är mycket.

Annons

Huvudkontoret ligger på samma adress som aktiemäklarfirman Mangold som CAG har en del samarbete med.

Framme på adressen under intervjudagen passerar man på väg upp med hissen Mangold på plan två före CAG på plan fyra.

Hedborg öppnar dörren till kontoret, och där inne springer Lars Guldstrand förbi och hälsar.

Annons

Han var tidigare vd för telefonkatalogbolaget Eniro, men har nu sitt eget riskkapitalbolag och har investerat i CAG där han även är styrelseordförande.

Inne i ett inre rum sitter så Haskell själv med några andra.

Det visar sig att han har flugit från Ryssland till Stockholm bara för Realtid.se:s skull.

Haskell är 44 år men ser ut att vara 30-35, och skulle kunna vara med i en bodybuilding-tävling.

– Jag älskar att träna. Jag brukar alltid ta cykeln till jobbet här i Stockholm, eller ut till Djurgården där jag brukar springa.

Intervjun ska ske inne i ett separat konferensrum. Realtid.se går in först och väntar en stund.

Och kaffe med några bullar blir det inte. Haskell kommer in med – en skål med äppelklyftor medan Hedborg ställer fram en kanna grönt te.

– Jag är ett hälsofreak och läser på allt jag kan om hälsosam mat, säger han och berättar utförligt om sina matvanor. Man kan äta rå frukt och grönsaker till lunch men kokta grönsaker till middag för att inte störa matsmältningen under natten. Grovt kött bör man undvika på kvällen mer än kanske filé mignon och så, medan fisk och kyckling går bra. Vad brukar du äta själv?

Gröt?

– Ja, det är väldigt hälsosamt. Det är jättebra för dig att äta. Men då ska du undvika att äta gröten i kombination med alla sorters mejeriprodukter; allt som kommer från kor. Använd bara sojamjölk. Och om du äter yoghurt ska du bara äta naturell yoghurt.

Sedan är det dags för själva intervjun.

Varifrån kommer du egentligen? Från USA?

– Ja, från USA. Jag växte upp i en stad som heter Jacksonville i Florida. Det ligger i nordöstra delen av Florida i södra delen av USA.

Och hur inledde du din affärskarriär?

– Jag började med fastigheter i staden Atlanta i Georgia och flyttade till Moskva i januari 1993.

Hur gammal var du då?

– Ahh, jösses…Nu börjar du verkligen…Hahaa…Jag var 26. Så det var stort för mig.

Haskell åkte dit för att jobba åt ett företag, och sedan ungefär 1,5 år senare startade han sitt eget fastighetsbolag där; först ett fastighetsmäkleri, och sedan började han att investera i och bygga fastigheter.

Kunde du ens tala ryska?

– Nej, det lärde jag mig på plats. Så det var ett stort äventyr. Och även en fantastisk timing också.

Hade du några bakslag eller gick det framgångsrikt ända från start?

– Ärligt talat så hade jag kanske några mindre bakslag, men som helhet…

Självklart var det största bakslaget krisen 1998 som egentligen började i Asien, och sedan kunde Ryssland inte betala tillbaks på sin statsskuld.

– Så det i sig var ett enormt bakslag.

Oljepriset då föll till 8 dollar per fat, och oljan är ju en av drivkrafterna för den ryska ekonomin.

– Men jag hade redan kommit långt när den krisen kom. Och som tur var hade jag och mina partners inte tagit på oss för stora skulder.

Så krisen blev ett jättebra sätt för Haskell att förbereda sig på den här senaste krisen; att hålla huvudet kallt under kristider, och att hålla fokus på de lång- och medelfristiga målen för bolaget – istället för att oroa sig över skadebegränsningar och vad som händer på kort sikt.

– Man kan säga att den krisen 1998 var ett bakslag på ett sätt, men det gav mig även mycket goda insikter inför att den nya krisen slog till; att man inte ska överreagera på den utan hålla sig lugn.

Haskell blev intresserad av guld utifrån sin analys av ”makrobilden” för USA-dollarn som driver råvarumarknaden. Den ryska ekonomin är helt klart även ”dollariserad”.

– Hela tiden så uttryckte jag min oro över att penningpolitiken var så ”lös-släppt” i USA och i Västeuropa och ”hårdvalutorna” där.

En gång i tiden kallade man guldet för hårdvaluta, och det brittiska pundet baserades på ett viktpund med silver – det var därför det kallades för ett pund. I USA var dollarn kopplad till guldet genom guldstandarden. Så därför kallade man de valutorna som uppbackades av riktiga metaller, för hårdvalutor.

– Och jag tror att vi har rört oss ifrån det genom åren. Alla tror att dollarn och euron är hårdvalutor, men ändå är de inte uppbackade av något mer än ett löfte av det land eller för euron; de länder, som trycker upp de här pengarna, att de lovar betala tillbaks sina statsskulder.

Samtidigt ser vi vad som händer i Grekland, Portugal och Irland och många andra länder. USA kan till skillnad från Grekland ”monetarisera”: USA kan trycka upp hur mycket pengar de vill. Då stiger inflationen, och det blir ett sätt att devalvera. Då får man sina skulder att inflateras bort.

Men länder som Irland och Grekland som är knutna till en monetär union, har ingen förmåga att göra det. Så det löfte de har gett till investerare; att de kommer att kunna betala tillbaka på sina statsskulder, har det uppstått tvivel kring.

– Så tillbaka i tiden till år 2004 blev jag intresserad av idén att investera i guld; och inte i fysiskt guld, utan i processen att utvinna guld genom gruvdrift.

Haskells pappa har varit verksam i fastighetsbranschen, men hans farfar var i gruvbranschen.

– Så jag har även historiska rötter till det.

Först undersökte Haskell Afrika och letade möjligheter där, men insåg att det troligen är mycket svårare att få till något – även om möjligheterna där i sig är fantastiska.

– Jag bestämde mig för att fokusera på ett ställe där jag tidigare hade gjort affärer, och hade relationerna och kunskapen om att göra affärer, och det juridiska systemet, och språket.

Det var alltså i Ryssland. Haskell gjorde därför slag i saken och anlitade en geolog som spenderade ett halvår på att analysera alla möjligheter inom guldsektorn åt Haskell.

I hela Ryssland?

– Ja, eller jag preciserade inte var för man kan hitta guld i många regioner i Ryssland. Men en del regioner är rätt så välkända och välexploaterade.

Geologen återkom sedan med en affärsmöjlighet i en region som nu heter Zabajkalie. Den ligger ”under” Bajkalsjön. Huvudstaden i den regionen heter Tchita. Det fanns en investerare som ville gå ur ett guldprojekt och en gentleman som blev Haskells partner. Den partnern letade efter en någon som skulle kunna vara med och finansiera byggandet av ett anrikningsverk för att producera guld från malm hämtad från ett licensområde på 250 kvadratkilometer. Haskell gick med där och blev ägare till 75 procent av det projektet.

– Nu producerar vi guld vid det verket. Det producerar även i år, och vi expanderar faktiskt verket nästa år då kapaciteten kommer att dubblas.

Haskell började även leta efter andra möjligheter. Krisen slog till i slutet på 2008; i oktober 2008. Det var då Haskell inledde diskussioner med CAG.

– CAG:s tidigare ledning med förre vd:n Torbjörn Ranta; han är en väldigt bra entreprenör och kommunikatör med aktieinvesterare. Vad de har gjort är ett mycket bra jobb med att få in kapital och sätta det kapitalet i arbete genom att köpa en del bra tillgångar. Men de har inte fokuserat på det som vi vill bli kända för; hur verksamheten bedrivs.

Haskell för sin del ger inte ut massor av pressmeddelanden när han nu sköter CAG.

– Vi pratar inte om hur mycket vi kommer att producera. Vi säger bara: ”Här är det som vi kommer att leverera”, och sedan vill vi leverera det. Därigenom bygger vi upp ett case med att vi inte bara ger löften, utan att också leverera det som vi ska genomföra i företaget.

I oktober 2008 hade pengarna tagit slut för CAG:s del, och med hur marknadsvillkoren såg ut och historiken för företaget, fanns det inga möjligheter för dem att få in mer kapital. Haskell pratade med dem 1,5 år tidigare och övervägde att kanske redan då slå ihop CAG med mitt guldföretag.

– Men jag tror att CAG då hade en annan agenda. De ville få CAG att bli värt mycket på börsen och sedan hitta någon som köpte upp CAG, medan vi bara jobbade med att utvinna guld från vårt licensområde och exploaterade och utvann den malm vi hade på licensområdet. Så vi var rätt mycket mer fokuserade på att driva och bygga ett företag, snarare än kanske ett ”pappers-spel” om man säger så. Senare när CAG hamnade i kris hösten 2008, kunde ändå en uppgörelse komma till stånd varigenom Haskell i praktiken tog över CAG.

Haskell åtog sig att komma in och garantera företagets finansiella stabilitet, vilket han gjorde två år i rad fram till nyemissionen i augusti 2010. Vid den nyemissionen fick CAG in nytt kapital från aktieägarna. Inklusive att skulder omvandlas till CAG-aktier innebar det totalt ett kapitaltillskott på 230 miljoner kronor till CAG. Nyemissionen var helt garanterad av olika parter så att pengarna säkert kom in även om CAG:s aktieägare inte hade velat bidra med hela beloppet.

Planerade ni från början sedan ditt övertagande av CAG att få in nytt kapital på det sättet?

– Nej, från början ville vi inte göra en nyemission utan försökte få banklån. Men det vi insåg var att bankerna inte ville låna ut några pengar till oss innan vi städat vår balansräkning.

Bankerna sa att CAG hade för stora lån, även om det bara var aktieägarlån.

– Jag hade ju finansierat CAG plus en del tidigare skulder till CAG där jag övertagit rollen som långivare.

CAG hade även ”ärvt” en del skulder från gamla CAG. Det var ryska oljebolaget Malka Oil, också börsnoterat i Sverige, som hade en del ”växlar”. Ryssen Michail Malyarenko var även vid något tillfälle aktieägare i CAG som hade skulder till honom. CAG hade även skulder till Rysslands största bank, Sberbank.

– Så det fanns flera skäl till att vi gjorde nyemissionen i CAG i augusti 2010, berättar Haskell.

Ett skäl var att Haskell ville städa balansräkningen, för det fanns en bank redo att till fullo finansiera ett av CAG:s anrikningsverk. Det var ett mål både för gamla CAG och Haskell med nya CAG att bygga det anrikningsverket som får en kapacitet att producera 1,2 ton guld per år.

– De guldfyndigheter vi har på det tillhörande licensområdet är tillräckliga för att fylla den kapaciteten, med de fyndigheter som är bevisade i nuläget.

Och i ett tillhörande licensområde på 500 kvadratkilometer har CAG ett antal guldindikationer eller ”anomalier” som det kallas i branschen som behöver utforskas ytterligare, som kan ge 30 års produktion. Men det är spekulation att CAG kommer att uppnå det. Steg för steg kommer CAG att analysera det licensområdet. Först ska CAG göra en geokemisk analys i år, och när det finns positiva resultat kommer CAG att fokusera på dikning och i slutändan borrning på de fyndigheterna.

Åter vad gäller nyemissionen i augusti så var alltså Haskell tvungen att konvertera sina lån i CAG till CAG-aktier. De lånen var rörelsekapital som han tillfört bolaget 2009, eftersom bankerna inte gav några lån det året.

– Alla banker vi tidigare haft relationer till, sa helt enkelt att de inte ville ge några lån det året. Det var inte för att vi någonsin missat att betala tillbaka på våra skulder. Vi har alltid återbetalat skulderna, men bankerna drog generellt öronen åt sig. Mars/april 2009 var tuffa tider för alla. Vi gjorde istället upp en plan om att jag skulle tillföra mitt privata kapital, och de pengarna bokfördes i CAG på ett lånekonto.

Och på grund av den sena starten för finansieringen med bankerna som ”svek” CAG, så producerade bolaget bara 660 kilo guld under 2009 vilket var under CAG:s prognoser. Den tidigare prognosen innebar att CAG skulle producera 850 kilo guld det året.

– Så det var en besvikelse, vilket även påverkade CAG:s aktiekurs negativt, säger Haskell.

Som led i den finansiella rekonstruktionen av CAG ingick även att återbetala skuldväxlarna som var utställda till Malka Oil som lånereverser som skulle återbetalas i september. Lånet till Sberbank skulle även betalas tillbaka. Det var ett krav för att kunna ställa säkerheter till banken för att få lån att bygga anrikningsverket, som i dagsläget har kommit så långt att det håller på att byggas och ska stå klart i april 2011. Det lånet skulle även
räcka till rörelsekapital istället för annan bankfinansiering, exempelvis för planen att börja en ombyggnad av ett annat anrikningsverk för att dubbla kapaciteten där – inte det nya anrikningsverket utan ett som heter Solcocon.

– Vi började beställa utrustning, fast vi fortfarande förde diskussioner med banken om lån. Men vi ville inte vänta. Vi ville genomföra våra planer, och visste ändå att vi i slutändan skulle få banklånet. Vi har bra relationer med banken. De gillar vad de har sett av oss. Vi har samarbetat med banken nu i över 12 månader, och återbetalat det tidigare lån vi tagit från dem för vår alluviala verksamhet för 2010 års produktion.

Att ha tillgång till rörelsekapital var alltså ett skäl till det nya lånet. Ett annat var att ha en ”krigskassa” i beredskap för att kunna köpa nya licensområden med fyndigheter.

– För vi tycker att även om guld är ett väldigt intressant investeringsobjekt just nu, så är det inte mycket kapital på marknaden som investeras i guldprojekt av investerare som vill vara exponerade mot guld.

Det gäller enligt Haskell särskilt kapital som behövs i tidiga faser för ett guldprojekt.

– Det är sådana projekt som vi kallar ”greenfield-projekt” med stor potential, men där man måste satsa 5 eller kanske 10 miljoner dollar på att leta guld innan man kommer att få några resultat som man kan gå till en bank med för att få finansiering till att bygga ett anrikningsverk.

Så vad gäller nyemissionen så insåg Haskell att för att kunna ta CAG dit han ville, var han tvungen att omvandla sina lån till CAG till CAG-aktier.

– Därigenom rensade jag bort alla mina lånefordringar på CAG. Och därutöver la jag till ytterligare kapital som krävdes för att bibehålla min ägarandel. Det var över 3 miljoner dollar.

Ett konsortium samordnat av Mangold utgjorde garanter för nyemissionen, och fick sin ersättning för det. Efter avdrag för det tillfördes CAG direkt 100 miljoner kronor vid nyemissionen. Malka Oil-lånet betalades, Sberbank-lånet betalades, och en del äldre skulder hos CAG som samlats upp även före Haskells övertagande.

– Nu i dagsläget har vi 70 miljoner kronor i kontanter i CAG och vi har fått klart med banklån på 500 miljoner rubel.

Rubeln står i ungefär 29 rubel per dollar, och kronan i cirka 6,65 kronor per dollar. Så banklånet motsvarar ungefär 17 miljoner dollar vilket i sin tur motsvarar cirka 130 miljoner kronor. Hela det lånet ska alltså användas för att bygga CAG:s nya anrikningsverk med en produktionskapacitet på 1,2 ton guld per år. Med verket på plats kommer CAG att kämpa för att nå sin prognos med en årsproduktion på 1 ton guld i år; motsvarande 1000 kilo eller 31000 uns.

– Vi kommer att nå produktionsmålet, men vi måste kämpa för att göra det.

Från början hade CAG planer på att nå en guldproduktion på 1,2 ton i år, men för att vara konservativa sa bolaget officiellt 1 ton.

– Sedan hade vi lite otur på ett av våra produktionsställen, vilket har hämmat oss. Men vi är ändå säkra på att kunna nå produktionsprognosen på 1 ton för 2010. Och därefter, år 2011, är vi extremt säkra på att kunna nå en årsproduktion på 2 ton med det nya verket och expansionen av det äldre verket.

Med det pågående guldletningsprogrammet, kommer CAG att öka sina nya guldreserver med 10 ton.

– I dagsläget har vi outvunna guldreserver på 26 ton, och därutöver har vi ytterligare troliga guldreserver på 130 ton.

Det innebär att man behöver borra mycket och lägga ner stora kostnader för att få de troliga guldreserverna att kallas för bevisade guldreserver. På engelskt gruvfackspråk kallas det att CAG har 26 ton i indikerade (”indicated”) guldfyndigheter, och 130 ton i härledda (”inferred”) guldfyndigheter. Och förhoppningen är sedan att kunna visa att de 130 tonnen även kan kallas som indikerade. Man pratar även om fyndigheter klassade som P1 där P står för ”Possible” (möjliga) fydndigheter. Och sedan när man kan belägga dem klassas de som C1 eller C2 där C står för ”Confirmed” (bekräftade). C2 är där en mindre bevisad fyndighet, medan C1 är den högsta nivån. Det är de ryska måtten för hur mycket guld man har i marken.

Så det handlar alltså om en total rekonstruktion av CAG; först finanserna och sedan själva verksamheten?

– Ja, säger Haskell.

Bland aktieinvesterare har det varit tal om en oro för att CAG inte kommer att nå produktionsmålet på 1 ton guld i år, eftersom produktionen under första halvåret var så låg – vilket innebär att det måste ske en kraftig ökning under andra halvåret.

– Det som har hänt är att vi har haft en sen start med att få tillstånd för den malm vi tar till vårt äldre anrikningsverk. Som konsekvens av det hade vi i början inte någon produktion alls – eller bara lite produktion.

CAG:s anrikningsverk är så kallade ”urlaknings-anläggningar” (heap leaching plants). Malmen tas ur marken och förs in i en jättestor bergkrossningsmaskin, för malmen kan vara i form av stora stenblock. De mals ned så att det i slutändan nästan blir som sand. Det beror lite på den geokemiska analysen av malmen, hur pass finkornigt malmen ska malas ned för att få ut mesta möjliga guldhalt ur malmen.

När malmen har gått igenom den krossningsprocessen, läggs den på stora högar (heaps) genom att ”sprayas” på högarna via ett transportband från krossningsverket. En sådan hög blir sedan allt större, och ungefär var femte fot (cirka 1,5 meter) lägger man en bevattningsslang.

– Det är ungefär som på en vinodling där man lägger ut slangar med hål i.

Medan man på vinodlingar vattnar med vatten, är det i en malmhög med en särskild lösning som rinner ner genom högen som under sig har stora bassänger som fångar upp cyaniden genom att bassängen lutar åt ena hållet. Därifrån bassängen förs det sedan till anrikningsverket där man i särskilda ”kolumner” med kol som fångar upp guldet, och guldet särskiljs sedan från kolet med en speciell raffineringsprocess.

Utan någon ny malm som lägs på en hög, kommer högen ändå att ge kanske 30-40 kilo guld per år från den gamla malmen. Gammal malm oxideras oftast för att den ligger nära högens ovansida. Luft och regn gör att malmen oxideras. Och det är det som får urlaknings-processen att fungera, varigenom guldet urlakas ur högarna.

CAG:s första produktionsenhet med den här metoden startade igång så sent som i augusti. Det hade att göra med tekniska frågor i kontakterna med myndigheterna. Man måste bekräfta mängden reserver man har.

– Nu har vi sedan den 1 augusti uppnått ett produktionsresultat på 105 kilo guld, och vårt mål till och med årsskiftet är att nå 200-220 kilo guld. Det kommer vi att klara.

Och därefter väntas produktionstakten fortsätta öka 2011. Bara under första kvartalet 2011 väntas en produktion på 200-300 kilo guld.

Väderleken är en faktor som påverkar produktionstakten.

– Den ryska vintern är en faktor som gör att Afrika ibland är ett bättre ställe att vara på som guldproducent.

Vintern innebär att man inte kan lägga ny malm på urlakningshögarna eftersom de då är frysta. Då fungerar inte urlakningsprocessen. Det är en period på kanske fem månader per år då man inte kan lägga ny malm på högarna. Det man kan göra då är att bevattna med uppvärmd lösning för att processa den existerande malmen i högen.

– Därför når vi inte en högre produktionstakt under första kvartalet 2011, men i början av april kan man börja lägga ny malm på toppen av de gamla högarna – eller starta helt nya högar. Och då börjar ens produktionstakt att ta fart.

Av CAG:s guldproduktion på 1 ton under 2010 kommer cirka 0,5 ton från urlakningen och 0,5 ton från så kallad alluvial guldproduktion. Och den typen av produktion kommer av väderleksmässiga skäl inte riktigt igång förrän under tredje kvartalet. Sådan produktion kan inledas i juni, och sedan när det verkligen kommer igång är augusti, september och oktober som är de bästa månaderna. Så det är den period vi är inne i just nu.

– Det är därför som vi kan ha en produktion på bara 300-400 kilo guld under första halvåret, men ändå vara säkra på att uppnå en produktion på 1 ton för helåret.

Enligt Haskell började CAG sent med urlakningshögarna, och även den alluviala guldproduktionen kom igång sent. Och det senaste är att två nya urlakningshögar på 70.000 ton var, kommer att köra igång i början på november. De kommer att producera ytterligare 200 kilo fram till årsskiftet, och sedan kommer de att producera ytterligare 150 kilo under första kvartalet 2011. Så det här är förklaringen till den långsamma starten på året.

Och ändå avser ni nå produktionsmålet för 2010?

– Ja, och vi jobbar väldigt hårt för att nå det målet.

Den alluviala guldproduktionen har med sand att göra och bygger på geologiska förhållanden för 50.000-100.000 år sedan. Det innebär att man exempelvis har en flod som ringlar sig, och att floden till slut hittar ”genvägar” från de gamla kringelikrokarna som gör att vissa delar av floden torkar ut. Det måste vara i ett område med guldfyndigheter. Och eftersom guldet är så tungt så flyttar det sig inte några längre sträckor. När kullarna eroderar ner i floden i dalen, så eroderar de ner och guldet hamnar på botten av flodbädden där det ligger i 10.000-tals eller 100.000-tals år. En del floder torkar ut över tiden. Det kan bli torka.

Alluvial guldproduktion utgår då ifrån den jord eller lera som finns på alltifrån 3 meter under marken ner till 15 meter.. Det beror på hur gammal guldfyndigheten är och mycket erosion som ägt rum efter att floden torkat ut. Guldet finns alltså i den jorden eller leran. I botten av det sedimentet finns det sand 1-2 meter från bottennivån, och under bottennivån ligger det fasta berget.

Jorden/leran grävs alltså upp och man tar vara på sanden som finns längst ner och ”tvättar” den. När jorden/leran körs genom en särskild anläggning, särskiljs den guldförande sanden eftersom den är så tung – medan vanlig jord och stenar åker ut på ett annat håll i anläggningen. Guldet åker rakt ner och åker igenom en särskild process. Ibland är det hela guldklimpar men för det mesta är det mer ett sandliknande guld, och det är den alluviala guldproduktionen.

– Det är alltså till skillnad från ”hård malm-produktion” som är mycket mera pålitlig, och är CAG:s huvudinriktning.

Den alluviala guldproduktionen i dagens CAG är den som ”ärvdes” från gamla CAG.

– Enda skälet till att vi fortsätter med den guldproduktionen är dagens höga guldpris. Men produktionskostnaden på grund av bränsle och så vidare, är ganska hög. Därför blir produktionskostnaden väsentligt högre än om man gör malmutvinning.

Kan du nämna vilka nivåer produktionskostnaderna ligger på?

– Tja, vi vet ännu inte var de ligger för 2010 eftersom året inte är över. Och vi vet inte vilka exakta produktionsnivåer vi kommer att hamna på. Men grovt räknat som ett intervall har man kanske en produktionskostnad på 900-1100 dollar per uns för alluvial guldproduktion. Den ligger väldigt högt. Den är mycket arbetskraftsintensiv och kostsam vad gäller bränsleförbrukningen. Över hälften av produktionskostnaden är bränslet vid alluvial guldproduktion. Så man påverkas definitivt av upp- och nedgångar i bränslepriset. Dessutom ligger alluviala guldfyndigheter ofta på avlägsna ställen vilket gör det svårt att komma dit, och man måste använda mycket mer utrustning för att utvinna guldet där.

För produktionen av malmutvinning som CAG fokuserar på, är målet att ha en produktionskostnad i nedre ändan av 500-700 dollar per uns. Men dessutom ju högre produktionstakt man ökar till, desto lägre blir produktionskostnaden per uns. Det är så det är. Ju mer man producerar, desto lägre blir kostnaden per uns.

Av CAG:s guldproduktion i år kring 1 ton är alltså kring hälften alluvial guldproduktion och kring hälften malmproduktion.

En del investerare kanske tycker det är negativt, att ni har en så hög andel alluvial produktion?

– Tja, så kan det vara. Men vårt budskap till investerarna är att alluvial guldproduktion inte är vår långsiktiga huvudinriktning. I själva verket hade vi en alluvial guldfyndighet som i år bara producerat 30 kilo guld, som vi nu håller på att sälja av. En annan förhandlar vi om att sälja. Men samtidigt vill vi få ut ett bra pris. Så tills dess att vi får ut det pris vi vill, kommer vi att fortsätta utvinna guld ur dem. Och vi kommer att kunna visa vinst på alla våra produktionsenheter. Men vi tänker inte fokusera vår tid och energi på alluvial guldproduktion, säger Haskell.

Han bedömer att alluviala guldfyndigheter bara utgör mindre än 5 procent av CAG:s totala guldfyndigheter.

Jaha, så då är det ju inget problem?

– Nej, nej. Det är det inte. Men den alluviala guldproduktionen är en bra kassagenerator, så vi använder den till det. Och tills vi kan sälja ut de fyndigheterna, så behåller vi guldproduktionen där och ser till att den är lönsam.

Med ett guldpris på 1350 dollar per uns – och det mesta av det guld CAG producerar sker i september och oktober, så får bolaget en ”jättefin” marginal. Det är därför Haskell nämner ett intervall för produktionskostnaden vid alluvial guldproduktion. Vid en produktionskostnad på 900 dollar per uns är det fortfarande en bra vinstmarginal. Men nu vet CAG inte ännu exakt hur helåret 2010 blir, så bolaget kan inte räkna ut var produktionskostnaden hamnar för helåret förrän de är färdiga för i år. Och då kommer CAG självklart att offentliggöra det.

CAG är värt knappt 300 miljoner kronor på börsen vid nuvarande aktiekurs kring 1,70 kronor per CAG-aktie.

– Det är ganska lustigt för nu har vi konverterat alla skulder, vi har fått in nytt kapital. Och ändå är CAG:s börsvärde lägre idag än det var innan vi offentliggjorde planerna på en nyemission, säger Haskell.

Hans ägarandel är drygt 63 procent av CAG.

Vad anser du om värderingen av CAG på börsen? Tycker du att den är helt missförstådd?

– Det tycker jag absolut. Men jag tänker ändå inte sälja mina aktier. Jag håller på att bygga upp ett företag. Så för mig spelar det ingen roll vad värdet ligger på. Var börskursen ligger just nu är något för daytraders eller kapitalförvaltare att hålla reda på.

– Självklart skulle jag vilja se – för alla aktieägares skull inklusive mig själv – att aktiekursen stiger. Och jag tror att den kommer att göra det på medellång sikt. Men samtidigt tror jag att vi vad gäller driften av CAG måste bevisa för aktieinvesterarna att vi nu är en annan företagsledning. Vi är ett annat företag. Vi har en vision om att det här företaget ska växa att bli ett av de större medelstora företagen inom guldproduktion i Centralasien, med huvudkontor i Sverige och en investerarbas som kan investera kronor i ett svenskt, börsnoterat guldgruveföretag.

– Så vi vill bli ett av förstahandsalternativen för svenska investerare som vill ha exponering mot guldproduktion.

Ännu anser Haskell att det är för tidigt yttra sig om vilken vinst per aktie CAG kan uppnå om bolaget når sina produktionsmål för 2011.

– Men det jag kan säga är att med dagens guldpris skulle ett företag som CAG producera någonstans så att intäkter kring 85 miljoner dollar skulle skapas, med en ”hälsosam” vinstmarginal.

Av intäkterna skulle cirka hälften utgöras av direkta produktionskostnader. Därtill kommer generella fasta kostnader för huvudkontoret.

– Själv tar jag inte ut någon lön, och vi har generellt väldigt låga lönekostnader med en inriktning på motivationsprogram för den högsta ledningen så att de har en motivation att se aktiekursen stiga.

CAG:s företagsledning har ett bonusprogram kopplat till CAG:s aktiekurs, och även att optionsprogram som har godkänts av aktieägarna och tillåter företagsledningen att köpa in sig i CAG till fördelaktiga kursnivåer – men de måste ändå betala för sina aktier.

– Företagsledningen har samma typer av risker som andra aktieägare i termer av att skapa värden i företaget. Och för att svara på din fråga, så vet jag inte. Men jag kan berätta att vårt mål är tjäna så pass att vi kommer att kunna återbörda kapital till aktieägarna, antingen genom återköp av CAG-aktier eller aktieutdelning. Om vi inte har några skäl att behålla pengarna själva, kommer vi att ge pengarna i aktieutdelning eller ha ett återköpsprogram i framtiden.

Så det kommer inte att uppstå behov för CAG att be aktieägarna om nya kapitaltillskott tror du?

– Absolut inte. Vi kommer inte att göra någon ny nyemission. Uppstår det möjligheter att köpa andra företag, använder vi hellre CAG-aktien som betalningsmedel. Och just nu vill vi inte det heller, eftersom vi anser att vår ”valuta” är undervärderad. Så det är inte rätt tillfälle att späda ut våra aktieägare genom att köpa andra företag.

– Men i takt med att vi lyckas bevisa vad gäller driften av CAG att vi kan uppnå våra mål och investerarna hänger med på det, tror jag att vi kommer att få se en aktiekurs som ligger mer i linje med det egentliga värdet på företaget.

CAG-aktien har historiskt haft en katastrofal utveckling. Aktiekursen låg tidigare kring 100 kronor, men är alltså nu nere kring 1,70.

– Jag tror inte att man kan komma så mycket lägre än vi är nu.

Sedan Haskell tog kontrollen har kursutvecklingen legat någorlunda stabil.

– Men med ett undantag; när vi i somras offentliggjorde att vi ville göra en nyemission.

Det uppfattades som en besvikelse av aktieinvesterarna.

– Men jämför med att aktien i början på maj handlades i 5-6 kronor med enorm potential men fortfarande cirka 150 miljoner kronor i skulder vid den tidpunkten.

– Nu har alla de skulderna konverterats, och vi har fått in kapitaltillskott. Men ändå är vi här på en cirka 70 procent lägre kursnivå.

Så folk väntar fortfarande på att ni ska bevisa vilka ni är?

– Det verkar så.

2009 steg CAG-aktien när bolaget meddelade målet att producera 1 ton guld 2010. Sedan föll aktiekursen då investerarna såg att produktionstakten var så låg i början av 2010. Och efter beskedet om nyemissionen föll aktien ytterligare.

– Sedan dess har kursen i princip följt en platt linje.

Bland CAG:s övriga aktieägare finns Haskells ryska partner som har en ägarandel på 4,5-5 procent. Han heter Maxim Kondratyukin.

Känner du honom?

– Ja, självklart. Och det finns ett antal andra aktieägare som jag har presenterat CAG för, som jag känner och som känner mig, vilket ger mig ytterligare motivation att se till att skapa bra avkastning med CAG-aktien.

Haskells långsiktiga mål är att när han gjort CAG till en framgång under kommande år, titta på att etablera verksamhet även utanför Ryssland.

– Det kan bli i Kazakstan, Mongoliet och kanske Afrika.

Det kommer i så fall att ske genom att CAG köper andra företag och/eller licenser där. Men det blir inte på kort sikt.

– För 2011 har vi ”tallriken full” med att genomföra våra planer för CAG:s befintliga verksamhet. Därefter kan det bli tal om att presentera förslag för CAG:s styrelse om en utlandsetablering.

CAG samarbetar redan med ett annat företag som letar guld i ett område där CAG och företaget äger hälften var. Där är upplägget att företag har möjlighet att öka sin ägarandel i området till upp till 70 procent om det går bra.

– Vi har lovande resultat från det området, säger Haskell.

I ett annat område som är i tidig utvecklingsfas har CAG investerat över 1 miljon dollar.

Och därutöver har CAG två andra licensområden på 225 respektive 500 kvadratkilometer.

– Så vi ser stor potential.

För investerare som vill veta mer om CAG kommer bolaget att hålla presentationer den 10 och 11 november på Mining Investment Conference i Stockholm som arrangeras av Raw Materials Group (www.rmg.se). Där kommer Haskell själv och CAG:s operativa chef att presentera CAG.

– Vi märker ett stort intresse för CAG hos svenska investerare.

Haskells långsiktiga målbild för han och hans företagsgrupp är gruvfamiljen Lundin med Lukas Lundin i spetsen.

– Jag tycker om att följa vad Lukas Lundin gör. Vi bor grannar på somrarna i skärgården. Han är troligen den mest framgångsrika gruventreprenören i hela världen för närvarande.

– Nu har familjen Lundin varit verksam i 40 år, och jag vill gärna bygga upp en lika framgångsrik företagsgrupp kring CAG.

Haskell bekräftar att han flugit från Ryssland till Sverige för att vara där under tisdagen bara för att göra intervjun med Realtid.se.

– Och det är bra för CAG att ha sin bas i Sverige som har en välbeprövad företags- och börsmiljö med välformade regler för bolagsstyrning, informationsgivning, Finansinspektionen och börsen. Det gör investerarna trygga.

Senast hade CAG ett ledningsmöte i Ryssland i slutet av förra veckan, med cheferna från alla produktionsställen.

– Alla ses inte så ofta på samma ställe.

Det är totalt sex produktionsställen varav fyra ställen för alluvial guldproduktion och två ställen där anrikningsverken för den malmbaserade guldproduktionen finns. Det är alltså det ena anrikningsverket som med hjälp av bankfinansiering ska dubbla sin produktionskapacitet från 500 kilo guld per år till 1000 kilo. Det andra anrikningsverket är dels ett från gamla CAG som ska fortsätta och där också det helt nya med en kapacitet på 1,2 ton per år byggs. Det byggs nu av ett ryskt företag med delar från Kina.

Hur är det att driva företag i Ryssland? Är det mycket korruption där?

– Det gäller att ha rätt känsla för det. Man får inte vara hjärtsvag som investerare för att investera i ett ryskt företag. Man måste ha rätt kunskaper. Själv har jag hållit på med affärer i Ryssland nu i 16 år, och har varit framgångsrik med det.

– Det viktiga i Ryssland är att man står för allt man kommer överens om, betalar skatt och håller sig utanför politiken. Då har man goda chanser att lyckas.

Så du har aldrig mutat någon i Ryssland?

– Jo, en gång mutade jag en trafikpolis.

Kommentar till Mikhail Khodorkovsky då som fängslades och blev av med sitt oljebolag Yukos?

– Jag har träffat honom. Han gav sig in i politiken och hade mutat hälften av de ryska riksdagsledamöterna i Duman, och Putin hade redan tidigare varnat Khodorkovsky en gång för att hålla sig utanför. Men Khodorkovsky blev ”för stor”.

Kommer han att kunna komma tillbaks tror du som affärsman?

– Jag vet inte. Nu sitter han i fängelse, och det förberedes en ny dom mot honom som skulle ge ytterligare 15 års fängelse. Så när han kommer ut från fängelset är han väl gammal pensionär.

Känner du ryska oligarken Roman Abramovich; världens 50:e rikaste person med en förmögenhet på 11 miljarder dollar?

– Jag har träffat honom. Han är riktigit intelligent och har även haft framgångar med guld utöver olja som varit hans huvudområde. Han sålde ett guldbolag till Kinross för 380 miljoner dollar.

Det måste vara en fördel att du har så många kontakter i Ryssland?

– Kontakter på alla nivåer är alltid en fördel. Det gäller i alla länder och inte minst i Ryssland.

Flyger du med ditt egna privatjet?

– Jag har ett privatjet men nu senast flög jag till Sverige med [ryska flygbolaget] Aeroflot.

Vågar man det? De har väl tidigare haft många flygolyckor?

– Nuförtiden är Aeroflot helt annorlunda. Det är ett av de flygbolag i världen som har den nyaste flygplansflottan. De har mängder av nya Boeing- och Airbus-plan, åtminstone för deras internationella flygningar. För Aeroflots inrikesflygningar är det inte så.

Hur länge har du bott i Stockholm?

– I över 14 månader nu.

Vad tycker du om staden?

– Det är en av världens bästa städer. Människorna här är bland de snällaste som finns. Det är vackert och miljövänligt. Det finns god mat. Min favoritrestaurang är Wedholms Fisk i Stockholm. Jag älskar servitriserna där. Enda nackdelen med Sverige är perioden november till mars.

Kan du svenska?

– Jag håller på att lära mig det.

Har du familj?

– Ja, jag har en fru från Vitryssland och en ung son. Min fru älskar också Sverige.

Hur länge tänker du bo i Sverige? Är det bara tillfälligt eller?

– Vi trivs väldigt bra här och räknar med att bo länge i Sverige. Och för CAG är det en fördel att vara börsnoterat här, inte minst tack vare de svenska investerarna. De är öppna för att investera även i mer riskfyllda bolag. Nasdaq-OMX är känt som en börs för företag med stora möjligheter, inklusive de som finns på Stockholmsbörsen. Det är en stor fördel. Och när vi har fått CAG framgångsrikt, ska man inte bli överraskad om jag kanske är med om att börsnotera något nytt afrikanskt bolag på Nasdaq-OMX.

Haskell är i övrigt engagerad i Lars Guldstrands riskkapitalbolag och dess investeringar i miljöbolag. Det är bland annat ett företag som gör biobränsle.

Läge köpa CAG-aktien?

Vad anser du om värderingen av CAG på börsen? Tycker du att den är helt missförstådd?

– Det tycker jag absolut. Men jag tänker ändå inte sälja mina aktier. Jag håller på att bygga upp ett företag. Så för mig spelar det ingen roll vad värdet ligger på. Var börskursen ligger just nu är något för daytraders eller kapitalförvaltare att hålla reda på, säger Preston Haskell.

– Självklart skulle jag vilja se – för alla aktieägares skull inklusive mig själv – att aktiekursen stiger. Och jag tror att den kommer att göra det på medellång sikt.

– Men samtidigt tror jag att vi vad gäller driften av CAG måste bevisa för aktieinvesterarna att vi nu är en annan företagsledning, vi är ett annat företag, vi har en vision om att det här företaget ska växa att bli ett av de större medelstora företagen inom guldproduktion i Centralasien, med huvudkontor i Sverige och en investerarbas som kan investera kronor i ett svenskt, börsnoterat guldgruveföretag.

– Så vi vill bli ett av förstahandsalternativen för svenska investerare som vill ha exponering mot guldproduktion.

Det kommer inte att uppstå behov för CAG att be aktieägarna om nya kapitaltillskott tror du?

– Absolut inte. Vi kommer inte att göra någon ny nyemission. Uppstår det möjligheter att köpa andra företag, använder vi hellre CAG-aktien som betalningsmedel. Och just nu vill vi inte det heller, eftersom vi anser att vår ”valuta” är undervärderad. Så det är inte rätt tillfälle att späda ut våra aktieägare genom att köpa andra företag.

– Men i takt med att vi lyckas bevisa vad gäller driften av CAG att vi kan uppnå våra mål och investerarna hänger med på det, tror jag att vi kommer att få se en aktiekurs som ligger mer i linje med det egentliga värdet på företaget.

Haskells långsiktiga mål är att när han gjort CAG till en framgång under kommande år, titta på att etablera verksamhet även utanför Ryssland.

– Det kan bli i Kazakstan, Mongoliet och kanske Afrika.

Det kommer i så fall att ske genom att CAG köper andra företag och/eller licenser där. Men det blir inte på kort sikt.

– För 2011 har vi ”tallriken full” med att genomföra våra planer för CAG:s befintliga verksamhet. Därefter kan det bli tal om att presentera förslag för CAG:s styrelse om en utlandsetablering.

Haskells långsiktiga målbild för han och hans företagsgrupp är gruvfamiljen Lundin med Lukas Lundin i spetsen.

– Jag tycker om att följa vad Lukas Lundin gör. Vi bor grannar på somrarna i skärgården. Han är troligen den mest framgångsrika gruventreprenören i hela världen för närvarande.

– Nu har familjen Lundin varit verksam i 40 år, och jag vill gärna bygga upp en lika framgångsrik företagsgrupp kring CAG.

Sammanfattning

• Guldgruveföretaget Central Asia Gold (CAG) är börsnoterat på Stockholmsbörsen (Nasdaq-OMX First North Premier), men bolaget har sin gruvverksamhet i Ryssland.

• CAG:s vd Preston Haskell är från USA och är 44 år. Han bor nu i Stockholm där CAG har sitt huvudkontor.

• CAG finns sedan tidigare men hamnade i kris 2008, varvid Preston Haskell ryckte in och slog ihop CAG med sitt eget ryska guldgruvebolag. Det nya sammanslagna bolaget behöll namnet CAG.

• CAG är i dagsläget värt knappt 300 miljoner kronor på börsen med gällande aktiekurs på 1,70-1,80 kronor. Haskell har en ägarandel på 63 procent av bolaget.

• CAG har genomgått en finansiell rekonstruktion varvid 230 miljoner kronor har tillförts bolaget inklusive att skulder omvandlats till aktier och att aktieägarna tillfört kapital via en nyemission. CAG fick därigenom ett nettotillskott kring 100 miljoner kronor. I dagsläget har CAG 70 miljoner kronor i kassan och tillgång till banklån på 130 miljoner kronor.

• För 2009 hade CAG som mål att utvinna 850 kilo guld ur sina gruvfyndigheter. Utfallet blev 660 kilo, delvis på grund av den allmänna finanskrisen.

• För 2010 är CAG.s mål att utvinna 1 ton guld (1000 kilo).

• För 2011 är målet att utvinna 2 ton. Med dagens guldpris kring 1350 dollar per uns, skulle CAG då nå intäkter på 85 miljoner dollar (drygt 530 miljoner kronor) och en ”hälsosam” vinstmarginal. Cirka hälften av intäkterna går till produktionskostnader, och därutöver ska fasta kostnader för huvudkontoret dras bort för att beräkna vinsten.

• CAG har 26 ton outvunnet guld som bevisade guldfyndigheter på bolagets licensområden, och därutöver ytterligare 130 ton guld i potentiella guldfyndigheter.

• CAG:s guldproduktion är dels ”hårdmalmsutvinning” där produktionskostnaden är 500-700 dollar per uns, och ”alluvial utvinning” där produktionskostnaden är 900-1100 dollar per uns. Under 2010 är hälften av produktionen hårdmalm respektive alluvial, men alluviala guldfyndigheter utgår mindre än 5 procent av CAG:s totala fyndigheter.

• CAG bygger ett helt nytt guldproduktionsverk med en kapacitet på 1,2 ton per år, och dubblar kapaciteten i ett annat verk till 1 ton per år.

• På sikt kan CAG etablera guldverksamhet även i andra länder än Ryssland; exempelvis i Kazakstan, Mongoliet eller till och med Afrika. Målet är att bli ett av de större medelstora guldföretagen i Centralasien.

• Haskell är öppen för att köpa andra guldföretag mot betalning med CAG-aktier, men inte så länge CAG-aktien enligt honom ligger på nuvarande låga nivå.

Annons