Finans Debatt

Så bör premiepensionerna reformeras

Allmänhetens förtroende för premiepensionssystemet är kört i botten. Därför måste något göras omgående, skriver pensionsekonomen Mattias Munter.
Publicerad

Premiepensionssystemet har i stort varit lyckat och gett pensionsspararna god avkastning under en lång rad av år. Samtidigt kan ingen blunda för att systemet är behäftat med en rad problem som allvarligt skadat förtroendet för det. Därför behöver det reformeras, skriver Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

Låt oss först konstatera att premiepensionssystemet i stort varit lyckat och har gett pensionsspararna god avkastning under en lång rad av år. Avkastningen har överträffat utvecklingen av inkomstpensionen som av kritiker ibland framförts som ett bättre alternativ än premiepensionen.

Samtidigt kan ingen blunda för att systemet är behäftat med en rad problem som skadat förtroendet allvarligt. Systemet är idag utformat på ett sätt som inte skyddar pensionsspararna på ett tillräckligt bra sätt och det kräver en reformering.

Enligt en Novus-undersökning som vi på Skandia låtit göra är allmänhetens förtroende för premiepensionssystemet i botten. Endast 14 procent av svenskarna har idag förtroende för systemet.

Annons

Att en så viktig del av ett statligt pensionssystem har ett sådant lågt förtroende är allvarligt och skickar signaler om att något måste göras omgående.

En huvudsaklig anledning till att människor har ett lågt förtroende är att man inte litar på fonder och fondbolag. Oron för oseriösa fondbolag är naturligtvis en direkt reaktion på omskrivna skandaler med koppling till några få oseriösa aktörer på fondtorget.

Som så ofta är det fåtalet som förstör för de många seriösa aktörerna.

Annons

I sin iver att snabbt städa bort oseriösa aktörer har regeringen lagt fram ett antal förslag som i delar leder helt fel och i sämsta fall kommer att försämra avkastningen för stora skaror pensionssparare.

Ett sådant kontraproduktivt förslag är att högst 50 procent av fondens kapital ska få komma från premiepensionen. Ett annat är kravet på avkastningshistorik tre år bakåt i tiden för en fond.

Sådana kvantitativa krav försvårar för spararna att få tillgång till innovativa fonder med hållbarhetsinriktning och kommer heller inte stoppa oseriösa aktörer eller höja kvaliteten på fondutbudet.

Annons

Vi föreslår istället en skarp kvalitativ granskning som innefattar krav på prisvärdhet, beaktar hållbarhet och uppvisar god potential att avkasta över genomsnittet för jämförbara fonder.

Skandia har nyligen genomfört en sådan kvalitetsgranskning på vårt bredare fondtorg och resultatet blev ett utbud av cirka 250 fonder istället för 800. Därför vet vi att det är möjligt att göra på samma sätt även på Pensionsmyndighetens fondtorg.

För att kunna kvalitetssäkra utbudet måste myndigheten skaffa sig kompetens att utvärdera fonder löpande. I dagsläget har myndigheten inte den kompetensen och därför är det enklare att sätta upp begränsande procentsatser och historik som inte säger något om fondernas lämplighet för pensionsspararna.

I nuläget är de flesta överens om att det ändå ska finnas ett brett men kvalitetssäkrat fondutbud i premiepensionssystemet och det är även en utgångspunkt som vi stödjer.

Om fördelen med fonder är att de enkelt kan bytas och kombineras utifrån aktiva sparares individuella behov, så ligger samtidigt svagheten i just den kortsiktiga tillgängligheten i att kunna handla med fonder på dagen. Därför borde sparprodukter som bättre kan utnyttja långsiktigheten i pensionssparande få ett utrymme på fondtorget – i klarspråk betyder det möjligheten att välja traditionell pensionsförsäkring.

Traditionell pensionsförsäkring är grundbulten i svenska tjänstepensioner eftersom den under lång tid visat sig kunna balansera risk och avkastning för miljontals svenskar. 

Sparformen har alla möjligheter att utnyttja långsiktigheten i pensionssparande till investeringar i fastigheter, onoterade bolag och infrastruktur. Investeringar som ger bättre riskspridning och som inte kan göras om kravet är att de ska kunna säljas på dagen. Dessutom är avgifterna låga och spararna har ett försäkringsmoment som garanterar en lägsta utbetalning. Den enskilde fondspararen i nuvarande system står själv med hela risken och kan förlora hela eller delar av sitt sparande.

Låt oss dra lärdomar från tjänstepensionssystemets goda erfarenheter av traditionell pensionsförsäkring samtidigt som vi inför strikt kvalitetsgranskning av fondutbudet. På så sätt kan vi skapa ett stabilt pensionssystem med relevant valfrihet och bästa möjliga förutsättningar för trygga och goda pensioner.

Mattias Munter
pensionsekonom, Skandia

Annons