Finans Debatt

”Fokusera än mer på mänskliga rättigheter”

Parul Sharma, Vinge.
Publicerad
Uppdaterad

Kompetensen inom mänskliga rättigheter och företagande är en bristvara och gapet mellan uppförandekoder och praktiskt arbete är alldeles för stort, skriver Parul Sharma, ansvarig för hållbarhetsfrågor på Vinge.

Nina von Koch

Hållbarhet i svenskt näringsliv har väldigt länge hänvisats till frivilliga handlingar, ett synsätt som utgjort en enorm risk. Mänskliga rättigheter har generellt lägst prioritering inom företagens hållbarhetsarbete. 

En färsk studie av 170 börsnoterade brittiska, franska och tyska företag genomförd av European Coalition for Corporate Justice, visar att 90 av dessa står anklagade för kränkningar av mänskliga rättigheter, 67 av dessa är medlemmar i UN Global Compact.

Mänskliga rättigheter som är en av komponenterna inom hållbarhetsspektrumet har länge hänvisats till som en filosofi som respekteras – men sällan något som implementeras. Dock är det en verklighet som tvingas att förändras med nya lagstiftningar och ramverk som växer fram.

Annons

FN:s råd för mänskliga rättigheter har beslutat om att påbörja arbetet för ett bindande regelverk för att få stopp på företagens brott mot mänskliga rättigheter. Det internationella juridiska systemet kring de mänskliga rättigheterna är robust och detta börjar synas nu alltmer även i förhållande till företagen, och sätter företagsansvar och riskanalys med hantering i ett helt annat ljus. FN:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter från 2011, introducerade en stark grundmetodik för företag att arbeta med mänskliga rättigheter.

Likaså rekommenderar Europarådet i mars i år, att medlemsstaterna arbetar för ett tydligare ansvarstagande inom området mänskliga rättigheter och företagande, genom att öka företagens ansvar i frågor som rör riskanalyser och mänskliga rättigheter, i fall som medlemsstaterna anser lämpliga.

Offentlig sektor köper varor och tjänster för närmare 600 miljarder kronor per år och har stora möjligheter att påverka företag genom de krav som ställs. Möjligheterna att ta miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn ges en mycket mer framträdande roll i 2014 års upphandlingsdirektiv som snart blir svensk lag.

Annons

En central bestämmelse är artikel 18.2 om principer för upphandling:

“Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser.”

Inte sällan är det leverantörer eller underleverantörer till svenska företag som gjort sig skyldiga till barnarbete, slavliknande arbetsvillkor eller annat olagligt utnyttjande, för att inte tala om allehanda miljöbrott. För det mesta reagerar inte företagen förrän medierna har uppdagat oegentligheterna.

Annons

I den kommande redovisningslagstiftningen för så kallade icke-finansiella aspekter, som tillämpas första gången under det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2016 och omfattar ungefär 1600 svenska bolag, måste företagen konkretisera och beskriva den uppförandekod som bolaget följer och hur företaget granskar sina leverantörer för att identifiera, förebygga och mildra negativa hållbarhetskonsekvenser. En sådan granskning förutsätter en hög grad av expertis inom ämnen som mänskliga rättigheter.

En annan lagstiftning, som trädde i kraft redan den 1 oktober i år, är den brittiska lagen The Modern Slavery Act. Lagen ställer ett antal tuffa krav på bolag hur de hanterar frågor som exploaterad arbetskraft, människosmuggling och trafficking i leverantörsleden. Svenska företag med verksamhet i Storbritannien, måste nu inkludera riskerna med modernt slaveri i sitt arbete med mänskliga rättigheter. Det handlar ofta om att granska situationen för de lägsta skikten i tillverkningskedjorna.

För bolagen blir det viktigt att etablera rutiner mot bakgrund av tillämpliga regelverk och fokusera än mer på mänskliga rättigheter.

Kompetensen inom mänskliga rättigheter och företagande är en bristvara och gapet mellan uppförandekoder och praktiskt arbete är alldeles för stort. För att detta gap ska kunna minska måste svenska bolag börja arbeta förebyggande och lägga ner tid och kraft på sina leverantörer.

Men först av allt investera i intern kunskap inom ämnet. Att ständigt tvingas släcka bränder är inte hållbart och går förr eller senare ut över den egna affären. Mänskliga rättigheter och företagande är här för att stanna.

Parul Sharma

Head of CSR Compliance, Advokatfirman Vinge

 

Annons