Annons

Annons

skattekalkyl_Fall.jpg

Svenskt Näringslivs skattechef Johan Fall sågar förslaget om nya 3:12-regler.

Entreprenörsskatt hotar jobben

En ny utredning föreslår kraftiga försämringar av skattereglerna för delägare i fåmansföretag. Förslagen berör närmare 400 000 aktiva företagare men villkoren för entreprenörer har avgörande betydelse för oss alla eftersom de styr villkoren för investeringar, jobbskapande och till syvende och sist även skatteintäkterna, skriver Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning.

Det är i små och växande företag som fyra av fem jobb skapas. Innovationer som tas fram i dessa företag kan utvecklas vidare och leda fram till nya storföretag eller utveckling av andra större företag.
 
Under många år var skattereglerna för ägare av fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna, sådana att de gynnade passivitet framför aktivt ägande. År 2005 kom en utredning med förslag till omfattande förändringar av reglerna. Tanken var att förbättra reglernas effekter på risktagande. Utredningen konstaterade att företag som anställer tar en betydande risk och att skattereglerna ska premiera detta.

Därför ändrades reglerna 2006 så att summan av de anställdas löner, det så kallade löneunderlaget, fick en väsentligt större tyngd än tidigare gällande hur utdelade vinster ska beskattas. Dessutom sänktes skattesatsen på utdelningar och en förenklingsregel introducerades.
 
Därefter har tankarna om att anställningar är ett väl så stort risktagande som insatt kapital fått allt större betydelse i skattereglerna. Åtgärderna i spåren av denna utveckling har varit lyckade. Incitamenten för utdelningar har ökat och med dem även storleken på dessa. Sedan 2006 har utdelningarna flerdubblats och även skatteintäkterna. Jämfört med en trend baserad på utvecklingen före 2006 års reform har skatteintäkterna ökat med i snitt ett par, tre miljarder kronor årligen.

Summan av statskassans alla ”övervinster” för de totalt nio inkomstår som förflutit sedan 2006 års reform kan beräknas uppgå till mer än 30 miljarder kr.
 
Det är rimligt att se framgången i ljuset av hur reglerna anpassats till dagens entreprenörskap. Att beakta det samlade löneunderlaget är nämligen ett modernt sätt att se på risktagande i företagen. Det räcker inte att basera utrymmet för utdelningar på insatt kapital, som ofta är litet, då det inte tillräckligt fångar upp den risk som entreprenören tar när denne bygger upp ett företag med anställda. Redan med några få anställda är risktagandet betydligt större.
 
Det nu aktuella förslaget om försämrade regler skulle dock innebära en allvarlig tillbakagång i synen på risktagande. Detta gäller särskilt för mindre företag där de första och kanske mest riskabla anställningarna ges långt sämre incitament i det nya förslaget. I praktiken föreslår utredningen att skatten på utdelning kan bli regressiv, alltså att små vinster riskerar få hårdast beskattning.
 
Dessutom krävs det i förslaget att entreprenören i många fall ska ta ut en högre egen lön för att få möjlighet att beakta anställdas löner vid beskattning av utdelning. De ökade lönekraven innebär för många en höjning av månadslönen från 47 000 kronor till 74 000 kronor - lönenivåer som är främmande i de flesta branscher och regioner. Förslaget innehåller också försämringar i form av bland annat höjd skattesats från 20 till 25 procent och att förenklingsregeln krymps med närmare 40 procent.
 
Med detta sagt, finns det trots allt några delar i förslaget som kan vara värda att genomföra. Generationsskiften behöver underlättas, delägare med liten ägarandel borde omfattas av reglerna för lönebaserat utdelningsutrymme och nedjusteringen av beskattning av utdelningar och kapitalvinster över de så kallade takbeloppen är välkommen.
 
Men sammantaget måste man tyvärr konstatera att utredningen inte tagit vara på värdet av tio år av mestadels lyckade reformer för ägarledda företag.

Annons

Annons

Skulle utredningens förslag genomföras lär färre ta risken att bli entreprenörer, expansionssatsningarna hos befintliga entreprenörer lär minska och många företagare lär överväga att lägga ned sin verksamhet, flytta ut från Sverige eller jobba svart.

Så vill vi inte ha det utan istället borde lärdomarna av tidigare förbättringar tas till vara. Då kan det bli fler företag, investeringar och jobb.
 
Johan Fall
chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons