Finans Debatt

Därför bör Sverige följa tyska valet mer än någonsin

Taggar i artikeln

Brexit Tyskland
Hur Berlins politiska pussel i riksdagshuset spelas ut i och efter höstens tyska val har direkta konsekvenser för Sverige och svenska företag, skriver Erik Zsiga.
Publicerad

Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner. Brexit gör tillsammans med flera andra faktorer det tyska valet i september viktigare än någonsin för både svenska företag och svenska politiker att följa, skriver kommunikationsrådgivaren och Tysklandskännaren Erik Zsiga.

Den 24 september går Tyskland till parlamentsval. Valet är viktigt både för Europa och världen. Europasamarbetet befinner fortfarande sig i en kritisk fas, och Tyskland är den ledande kraften för att hålla det samman. Ofrånkomligen är Tyskland motorn i europeisk ekonomi.

Svenska företag bör dock särskilt noga följa den tyska utvecklingen. Hur går debatten? Vilka frågor lyfts och prioriteras? Hur utformas så småningom den tyska regeringen? Vad har denna nya regering för europeiska och globala ambitioner? 

Valet är nämligen särskilt viktigt för Sverige. Utgången kan få större betydelse för politiker och företag i Sverige än i andra EU-länder. Detta kan till och med vara det tyska val under hela efterkrigstiden som har störst betydelse för Sverige.

Annons

Varför?

Den mest uppenbara aspekten är Sveriges koppling till Tyskland. Vi har trots allt en stark kulturgemenskap. Det är till stor del tyska besökare som har smort svensk turistindustri. Pippi Långstrump, svenska TV-dramer och en tyskfödd drottning har säkrat en tysk nyfikenhet för Sverige. Och det är faktiskt bara några få år sedan tyska var det självklara andra utländska språket i svenska skolor. Många svenska konstnärer, studenter och ungdomar ser på Berlin som den mest självklara kosmopolitiska metropolen i vårt närområde.

Tyskland är också Sveriges viktigaste handelspartner. Samtidigt tenderar tyska och svenska företag att positionera sig nära varandra. De är ofta globalt orienterade organisationer och varumärken med kraftig betoning på kvalitet, innovation och hållbarhet. Hur tyskt näringsliv utvecklar sig har därför betydelse för svenska företag på både makro- och mikronivå.

Annons

Dessutom har Brexit tydligt illustrerat behovet av att Sverige stärker de politiska länkarna till Berlin. Det har haft betydelse att i Storbritannien ha en nära bundsförvant även bland de stora medlemsstaterna. Tyskland är det uppenbara alternativet att nu knyta sig till.

Den tyska valutgången kommer också att påverka Brexitförhandlingarna. Svenska företag är tydligt exponerade för hur dessa förhandlingar fortskrider – dels eftersom de har starka affärsband även till Storbritannien, dels eftersom de med sin exportorientering är beroende av en smidigt fungerande europeisk marknad. Tyskland kommer dessutom spela en avgörande roll i förhållandet till frihandel, där USA nu vacklar. Tysklands goda vilja kommer bli än viktigare i de globala frihandelsförhandlingarna. Därför har den tyska valutgången också indirekta ekonomiska konsekvenser för Sverige.

Men det finns ytterligare skäl till att vi i Sverige bör följa det tyska valet. Tyskland och Sverige skiljer sig naturligtvis åt storleksmässigt och geopolitiskt. Men vi delar också vissa förutsättningar som gör oss unika jämfört med andra EU-länder.

Annons

Det mest framhållna exemplet är hur vi agerade före och under flyktingkrisen. Och det exemplet leder längre än det ofta har beskrivits. 

Den välkomnade attityden hos tyska och svenska ledare kom inte utan ett politiskt pris. Precis som i Sverige utmynnade den i ett missnöje med de etablerade partierna. Yngre populistiska partier – Sverigedemokraterna i Sverige och Alternative für Deutschland i Tyskland – växte. Detta ökade ytterligare missnöjet med de etablerade partierna. I flera av dessa partier uppstod identitetskriser. Även förbundskansler Angela Merkel har i sin kristdemokratiska rörelse hört anklagelser om att hennes politik är verklighetsfrånvänd och ohållbar. Hon har sagts stå för långt ifrån och inte förmå nå ut till sina väljare. Tonläget känns igen från interndiskussionen i några svenska partier.

Men i början av året förändrades valrörelsens karaktär. Socialdemokraten Martin Schulz gav sig in i förbundskanslerstriden. Schulz hade initialt stor trovärdighet som tidigare talman i Europaparlamentet och alltså en av Europas ledande socialdemokrater. Två konkurrenskraftiga kandidater ställdes mot varandra. Populisterna i Alternative für Deutschland blev irrelevanta. Det blev en traditionell valkampanj mellan vänster och höger. Så har det fortsatt vara även om Schulz smekmånad nu är över och Merkel har återfått en betryggande ledning. 

Ett år efter det tyska valet kommer vi i Sverige att gå till val. Kommer Tysklands förnyade konfliktlinje mellan traditionella alternativ att återspeglas hos oss? Snappar de etablerade partierna upp signalen att tydligare och polariserade alternativ kan vara ett sätt att marginalisera SD?

Hur Berlins politiska pussel spelas ut har också direkta konsekvenser för Sverige. Svensk säkerhet vilar tungt på en solidaritetsförklaring med EU. En tysk välvilja kommer att vara avgörande i ett kritisk läge. Det kräver personkemi och tillgänglighet. När Stockholm ringer, måste någon lyfta luren i Berlin.

I säkerhetsläget finns också en mer sökt parallell mellan Tyskland och Sverige: Historien. Tysklands förflutna begränsar det tyska handlingsutrymmet på den globala arenan. Begränsningen är inte minst självpåtagen hos tyska politiker. På samma sätt har vår efterkrigsneutralitet blivit en dogm för vissa svenska politiker. En bred politisk majoritet har efter kalla kriget ersatt den svenska neutraliteten med medlemskap i Partnerskap för Fred, EU och solidaritetsförklaringar att försvara andra medlemsländer som angrips. Trots detta fortsätter neutralitetsdogmen att begränsa Sveriges handlingsutrymme. Regeringen vägrar att ens utvärdera för- och nackdelarna med ett Natomedlemskap.

Den geopolitiska verkligheten har tvingat Tyskland till omprövning. Motvilligheten har stundtals varit tydlig, men den senaste tidens uttalande från förbundskanslern och andra tyder på att en ökad tysk aktivism i global politik anses oundviklig. Detta kanske kommer inspirera svenska politiker att låsa upp några av de likartade begränsningarna här. 

Det är alltså många olika faktorer som gör valet den 24 september till det tyska val under hela efterkrigstiden som har störst betydelse för Sverige. Och därför bör alla svenska företag som handlar med utlandet kasta sig över svensk, tysk och internationell rapportering i ämnet.

Erik Zsiga
Kommunikationsrådgivare, JKL

Annons