Ålandsbanken har under sommaren gjort stora förändringar i sin obligationsportfölj då förvaltarna blivit mindre bekväma med durationen och därmed dragit ner ränterisken lite. Bakgrunden är en syn på att inflationen har en högre sannolikhet att vända uppåt, säger räntechefen Mikael Rosell och portföljförvaltaren Jarkko Toivonen i en intervju med Realtid.se.

– Det krävs inte mycket inflationsuppgång, i synnerhet i USA, för att utmana de här nivåerna vi har på långa räntor. Därför väljer vi att vara lite försiktiga och dra ner ränterisken. Istället har vi gått ut på kreditskalan och söker lite mer yield på kreditmarknaden, dels inom säkra företagsobligationer men även high yield. En av anledningarna är att, förutom att inflationsoron är mindre i Europa, är att vi har en väldigt stor köpare på marknaden, ECB. Så även om räntenivån och spreadarna är ganska tighta just nu så har vi en väldigt stor köpare på en ganska illikvid marknad, säger Rosell.

Förutom att priserna då stiger finner Ålandsbanken stöd för sitt synsätt i läget på obligationsmarknaden där de största EU-bankerna måste betala för att ha pengar på kontot. Dessutom får privatpersoner ingen avkastning på sina sparkonton.

– Då kan man köpa kreditfonderna, som kanske ger en avkastning på mellan 1-2 procent och det ser lite lockande ut och det utan risken från aktiemarknaden. De tioåriga papprena är nollavkastande och farliga på lång sikt. Vi väljer de kortare perioderna och väljer mycket noggrannt. Därför har vi mycket nordiska obligationer i vår portfölj. Vi känner marknaden och det är vår nisch, vi känner bolagen bättre och vi vet att vi får lite bättre avkastning därifrån, säger Jarkko Toivonen.

Med få valmöjligheter kvar för att stimulera ekonomin började ECB alltså att stödköpa även företagsobligationer, vilket enligt Rosell och Toivonen gett en skjuts åt tillgångsklassen. Ur ett privatspararperspektiv så visar statistik från både Nordnet och Avanza att investerare köpt på sig en del corp-obligationsfonder de senaste månaderna. 

Frågan som kvarstår är dock vad som händer när ECB sätter stopp för det här stimulanspaketet och vilka konsekvenser det kan få. Att sådana frågetecken finns innebär bara att centralbanken med Draghi i spetsen måste vara ännu mer försiktig och varken Rosell eller Toivonen tror på ett plötsligt stopp.

– Skulle man helt plötsligt ta bort den här stimulansen så riskerar man en väldigt ökad volatilitet och då är frågan om det är något man verkligen önskar. Jag har dock svårt att se att Draghi och ECB i dagens läge vill skaka om systemet. Rent fundamentalt är det så att det inte går väldigt bra för unionen så att man skulle vilja dra åt finansiella förhållanden tydligt känns osannolikt under en överskådlig framtid. Det vi vet nu är att de kommer att vara en stor köpare till och med mars, säger Rosell.

Jarkko Toivonen tillägger:

– De kan inte bara säga “that’s it”. Just nu är situationen den att 70 procent av tyska statspapper har en lägre yield än deras reporänta på -0,4. Och 50 procent av franska, belgiska, finska och holländska statspapper är lägre. De måste fortsätta det här på något sätt annars kommer det att vara bekymmersamt för marknaden.

Ett problem finns dock: när ECB köper mycket tillgångar medan regleringarna inom banksektorn ökar blir kreditmarknaden beroende av den som köpare. Marknadens förmåga att hålla risk har bedövats och det kan bli olyckor, vilket skulle vara "det ultimata misslyckandet", enligt Rosell.

– När jag diskuterar bostadspriser i Sverige – brukar jag fråga publiken vem det är som bestämmer bostadsräntan i Sverige. De flesta tror att det är Riksbankens beslut. Men så är det inte, utan det är bankerna som finansierar de här bostadslånen med säkerställda obligationer, som i sin tur har en hög grad utländskt ägande. Skulle det bli en allmän mening att bostadsmarknaden här är övervärderad så kanske de internationella investerarna inte vill äga de här bostadsobligationerna. Frågan då är vem som ska ta över dem. Det blir då ett ganska stort steg för Riksbanken att gå in, för stocken av bostadsobligationer är mycket större än statsobligationer. Det är klart Riksbanken kommer reagera på något sätt, men det är ett exempel på ett scenario som skulle kunna driva upp bostadsräntorna, säger han.

Som företrädare för Ålandsbankens kapitalförvaltning sagt i en tidigare intervju går strategin ut på att minimera risker och vara kapitalbevarande. Det kan leda till man ibland hellre sitter på en större kassa än köper allt på marknaden. Och att man helst undviker komplexa tillgångar.

– Vi går inte bara efter avkastningen utan tittar alltid på risken. Stabil avkastning på lång sikt är viktigare än större avkastning snabbt. Därför beslutade vi att inte röra CoCos* tidigt. Vi tyckte att risken var för stor, man förstår inte strukturen bakom det och ingen har någon erfarenhet av vad som kan hända när marknaden går dåligt. Vi håller oss till vår nordiska bias. Det är mer stabilt och färre stora rörelser, säger Toivonen.