- Publicerad
- Uppdaterad
Sedan det nya pensionssystemet infördes har de som går bort innan de går i pension gett andra pensionärer 60 miljarder kronor.
Helene Rothstein
Mona Seilitz gick bort den 2 april i år. 65 år gammal. Hon är en tusentals svenskar som årligen dör innan de hinner leva på sin hopsparade pension.
Sedan det nya pensionssystemet infördes har pengarna från de avlidnas pensioner gjort systemet 60,5 miljarder kronor rikare.
– Grunden för den allmänna pensionen, och även andra pensioner, är en form av riskfördelning. De som dör i förtid förlorar och de som lever länge vinner, säger Leif Larsson, pensionsexpert på Skatteverket.
På byråkratspråk kallas bortgångnas pensionspengar för arvsvinster. Begreppet infördes 1999 efter att man från statligt håll sneglat på de privata pensionsförsäkringarna som länge hade tillämpat den lukrativa döds-principen.
Det som kan likna en paradox – att pensionssystemet får allt mer pengar från döda trots att vi lever allt längre – beror på att det nya systemet håller på att mogna.
– Beloppet för arvsvinsterna ökar i takt med infasningen av systemet, säger Gudrun Ehnsson, analytiker på Försäkringskassan.
De första pensionärer som fick ta del av det nya systemet är födda 1938. De får bara en liten andel av det nya pensionssystemet. En andel som växer för varje årskull som nu går i pension.
När de som är födda 1954 går i pension ska det nya systemet vara helt genomfört.
Arvsvinsterna läggs till pensionen som en slags ränta beroende på ålder. I medelsvenssons orangea kuvert låg pensionen i fjol på 700.614 kronor. Av dessa var 1.962 kronor arvsvinst.
Även om det allmänna pensionssystemet har härmat det privata finns en stor skillnad. Eftersom den statliga pensionen betraktas som vilken socialförsäkring går den aldrig att ärva.
I andra avtal, utanför kollektivavtalen, går det faktiskt att testamentera bort sin pension – den personliga arvsvinsten.
– Det gäller i tjänstepensioner med kryssval, typ Avtalspension SAF-LO och Kommunal KAP-KL, säger Mikael Nyman, chefredaktör på Pensionsnyheterna.
Den med privat pensionsförsäkring kan också låta efterlevande få ärva pensionen. Men det finns en hake.
– Då får du själv aldrig ta del av andras uppnådda arvsvinster, säger Mikael Nyman.
Efterlevande får dock hela ditt hopsparade belopp som finns på pensionskontot.
– Men du försämrar chanserna att öka din egen pension. Det gäller att veta om man ska leva eller dö. Och om man inte vet det är det svårt att spekulera mot systemet, säger Mikael Nyman.
Eftersom branschen vet att folk spekulerar i sin död går det inte att låta efterlevande få ärva pensionen för den som till exempel just har fått lungcancer.
Bolagen kräver därför hälsoprövning för den som vill ändra i försäkringen och lägga till ett återbetalningsskydd.
– Annars blir det samma sak om att teckna en hemförsäkring när huset har börjat brinna, säger Mikael Nyman.
Att välja bort pensionspengarna som andra döda människor lämnar efter sig minskar det egna pensionskapitalet på lång sikt.
– Om jag har pension från jag är 28 till 65 och inte har återbetalningsskyddet får jag ett större kapital. Varje år påförs en massa pengar från de som har dött som gör att mitt kapital växer.
Om man vill att ens man, partner eller barn ska få ta del av pensionen finns bara det belopp som man själv har hunnit sparat ihop. Det blir därför först relevant när man är gammal.
– En ung människa bör teckna ett riskskydd istället – en vanlig dödsfallsförsäkring.
Fast det stora problemet för pensionssystemet är inte de som dör – utan de som lever vidare, menar Mikael Nyman.
– Om folk hade vett att dö i tid och inte blev så fruktansvärt gamla som de blir nu. Vart tionde år borde man öka pensionsåldern med ett år för att pengarna ska räcka.