Finans Nyhet

De döda räddar pensionärerna

Publicerad
Uppdaterad

Sedan det nya pensionssystemet infördes har de som går bort innan de går i pension gett andra pensionärer 60 miljarder kronor.

Helene Rothstein

Mona Seilitz gick bort den 2 april i år. 65 år gammal. Hon är en tusentals svenskar som årligen dör innan de hinner leva på sin hopsparade pension.

Sedan det nya pensionssystemet infördes har pengarna från de avlidnas pensioner gjort systemet 60,5 miljarder kronor rikare.

– Grunden för den allmänna pensionen, och även andra pensioner, är en form av riskfördelning. De som dör i förtid förlorar och de som lever länge vinner, säger Leif Larsson, pensionsexpert på Skatteverket.

Annons

På byråkratspråk kallas bortgångnas pensionspengar för arvsvinster. Begreppet infördes 1999 efter att man från statligt håll sneglat på de privata pensionsförsäkringarna som länge hade tillämpat den lukrativa döds-principen.

Det som kan likna en paradox – att pensionssystemet får allt mer pengar från döda trots att vi lever allt längre – beror på att det nya systemet håller på att mogna.

– Beloppet för arvsvinsterna ökar i takt med infasningen av systemet, säger Gudrun Ehnsson, analytiker på Försäkringskassan.

Annons

De första pensionärer som fick ta del av det nya systemet är födda 1938. De får bara en liten andel av det nya pensionssystemet. En andel som växer för varje årskull som nu går i pension.

När de som är födda 1954 går i pension ska det nya systemet vara helt genomfört.

Arvsvinsterna läggs till pensionen som en slags ränta beroende på ålder. I medelsvenssons orangea kuvert låg pensionen i fjol på 700.614 kronor. Av dessa var 1.962 kronor arvsvinst.

Annons

Även om det allmänna pensionssystemet har härmat det privata finns en stor skillnad. Eftersom den statliga pensionen betraktas som vilken socialförsäkring går den aldrig att ärva.

I andra avtal, utanför kollektivavtalen, går det faktiskt att testamentera bort sin pension – den personliga arvsvinsten.

– Det gäller i tjänstepensioner med kryssval, typ Avtalspension SAF-LO och Kommunal KAP-KL, säger Mikael Nyman, chefredaktör på Pensionsnyheterna.

Den med privat pensionsförsäkring kan också låta efterlevande få ärva pensionen. Men det finns en hake.

– Då får du själv aldrig ta del av andras uppnådda arvsvinster, säger Mikael Nyman.

Efterlevande får dock hela ditt hopsparade belopp som finns på pensionskontot.

– Men du försämrar chanserna att öka din egen pension. Det gäller att veta om man ska leva eller dö. Och om man inte vet det är det svårt att spekulera mot systemet, säger Mikael Nyman.

Eftersom branschen vet att folk spekulerar i sin död går det inte att låta efterlevande få ärva pensionen för den som till exempel just har fått lungcancer.

Bolagen kräver därför hälsoprövning för den som vill ändra i försäkringen och lägga till ett återbetalningsskydd.

– Annars blir det samma sak om att teckna en hemförsäkring när huset har börjat brinna, säger Mikael Nyman.

Att välja bort pensionspengarna som andra döda människor lämnar efter sig minskar det egna pensionskapitalet på lång sikt.

– Om jag har pension från jag är 28 till 65 och inte har återbetalningsskyddet får jag ett större kapital. Varje år påförs en massa pengar från de som har dött som gör att mitt kapital växer.

Om man vill att ens man, partner eller barn ska få ta del av pensionen finns bara det belopp som man själv har hunnit sparat ihop. Det blir därför först relevant när man är gammal.

– En ung människa bör teckna ett riskskydd istället – en vanlig dödsfallsförsäkring.

Fast det stora problemet för pensionssystemet är inte de som dör – utan de som lever vidare, menar Mikael Nyman.

– Om folk hade vett att dö i tid och inte blev så fruktansvärt gamla som de blir nu. Vart tionde år borde man öka pensionsåldern med ett år för att pengarna ska räcka.

Pension

• Det allmänna systemet påverkas inte av eventuella privata försäkringar.

• Till den allmänna pensionen betalas årligen en avgift på 18,5 procent av lönen. 2,5 procent går till premiepension. Resten till inkomstpension.

__________________________________

Fördelade arvsvinster

• Fördelade arvsvinster i inkomst- och premiepensionssystemen (miljoner kronor)

2001: 5 587

2002 : 6 762

2003 : 7 829

2004 : 8 481

2005 : 9 542

2006 : 10 557

2007 : 11 687

Sammanlagt nära 60,5 miljarder kronor.

• Arvsvinsternas största del trillar in i inkomstpensionssystemet. Den sammanlagda summan har ökat från 2.569.816 miljoner kronor år 2001 till 3.860.545 miljoner kronor 2007.

• Till premiepensionssystemet läggs arvsvinster både till dem som ska ta ut sin pension och till pensionärerna. Denna del har ökat från 65.132 miljoner kronor 2001 till 310.517 miljoner kronor 2007.

• För inkomstpensionens del brukar man räkna med att arvsvinsterna sammanlagt höjer den slutliga pensionsbehållningen med 6 procent. Det är ett riktmärke och gäller en typperson som jobbat hela livet.

• Med minskad dödlighet, bör denna procentsats sänkas.

Källa: Försäkringskassan, Pensionsystemets årsredovisning

__________________________________

Antal personer som dog året de skulle fylla 65 år

2007: 1100

2006: 1015

2005: 945

2004: 944

2003: 963

2002: 885

2001: 924

Källa: SCB

__________________________________

Antal ålderspensionärer i Sverige

2007: 1.759.733

2006: 1.717.475

2005: 1.684.434

2004: 1.649.881

2003: 1. 625.700

__________________________________

Annons