Annons:

Gå till söksidan på Realtid.se Gå till söksidan på Eniro.se (öppnas i nytt fönster)

Annons:


Annons:


Annons:

Annons:

test

Legendarerna på muséet, del 4

Lamborghinis värstingmodell Reventón. Det är en Murciélago med något starkare motor och lite annorlunda karossdesign.
Foto: Realtid.se
Reventón presenterades till bilsalongen i Frankfurt år 2007, och den begränsade upplagan på 20 exemplar såldes snabbt.
Foto: Realtid.se
Medan Murciélago har 640 hästkrafter har Reventón 650 hästar. Båda bilarna går dock från 0-100 på 3,4 sekunder. Ändå kostar Murciélagon 2,4-2,5 miljoner kronor medan Reventón kostade 10 miljoner. Nu sägs den senaste Murciélagon klara 0-100 på 3,3 sekunder och en toppfart över 350 kilometer i timmen, medan Reventón klarar över 340.
Foto: Realtid.se
Reventón-modellen i muséet får ibland köras av journalister, men tyvärr inte just när Realtid.se var där. Exemplaret är inte ett av de 20 sålda, utan kallas ”nummer noll”. Med andra ord finns det alltså egentligen 21 Reventón-exemplar.
Foto: Realtid.se

Legendarerna på muséet, del 3

När Lamborghinis tvåsitsiga modell Gallardo funnits en tid började folk ha idéer om en öppen version, och den här Gallardo-modellen Concept S togs fram med lite ”fantasi-tema”. Designen har även inspirerats av gamla racingbilar från 40-talet och havsracingbåtar.
Foto: Realtid.se
Concept S-modellen i muséet är bara en prototyp som inte ens fungerar. Bara ett enda riktigt exemplar har tillverkats och sålts till en kund. Å andra sidan lanserade Lamborghini häromveckan en riktig cabriolet-version av Gallardo-modellen som heter Spyder.
Foto: Realtid.se
Lamborghini Murciélago R-GT från 2004. Det var en racingversion av Murciélagon som togs fram eftersom det finns många som vill delta i biltävlingar med Lamborghini-bilar. Den här hade dock ”bara” 540 hästkrafter, medan den nuvarande standard-Murciélagon har 640 hästkrafter. Den nuvarande är en vidareutvecklad ”evoluzione-version” av den tidigare.
Foto: Realtid.se

Legendarerna på muséet, del 2

Lamborghini Countach innebar ytterligare ett genombrott för bilföretaget, och blev ”måttstocken” bland superbilarna. Bilen tillverkades i 16 år mellan 1974-1990, men den presenterades redan 1971 på bilmässan i Geneve. 2.042 exemplar tillverkades. Countachen är bara något mer än en meter hög. Den äldre versionen på bilden utan extra spoilers, kjolar eller vinge, är särskilt eftertraktad bland bilsamlare nuförtiden.
Foto: Realtid.se
Lamborghinin som aldrig blev av. Lamborghini tog fram elva olika förslag på modeller som skulle efterträda Diablo år 2001. Och det blev denna som vann, Kento. Men av någon anledning ångrades beslutet, och Murciélago-modellen tog över i stället.
Foto: Realtid.se
Lamborghini har även gjort motorer till racingbåtar, som den norska ”Spirit of Norway” här som blev världsmästare i fem år i sin klass - senast så sent som år 2003. Men nu gör inte Lamborghini båtmotorer längre, och har inga planer på att återuppta det.
Foto: Realtid.se
Lamborghini har även varit med i formel 1, som motorleverantör under tiden då Lamborghini ägdes av amerikanska Chrysler. Lamborghini-motorerna rönte visst intresse, exempelvis från flerfaldiga f1-världsmästaren Ayrton Senna som provkörde Lamborghini-motorer för McLaren-stallet. Men det blev aldrig något genombrott och nu är inte Lamborghini med alls inom formel 1. Chryslers dåvarande ovilja att ge Lamborghinis f1-satsning tillräckligt med pengar, betraktas idag av Lamborghini som ”en av de största missade möjligheterna i Lamborghinis historia”.
Foto: Realtid.se

Militärkupp i Bolivia

Lamborghinis grundare Ferruccio Lamborghini råkade ut för ett stort bakslag i början på 70-talet.

Hans verksamhet för traktortillverkning hade tidigare fått en jättebeställning på 5.000 traktorer från Bolivia.

Precis när alla traktorerna blivit klara för leverans och Ferruccio gjort stora utlägg för det, blev det militär statskupp i Bolivia och den stora traktorordern ställdes in.

Resultatet blev ekonomisk kris för Ferruccio som tvingades sälja hela traktortillverkningen, och i samband med det sålde han även halva sportbilstillverkningen till schweiziska affärsmannen Georges-Henri Rossetti.

Ett år senare sålde Ferruccio ut den andra halvan till sin vän René Leimer, och var därefter inte längre alls ägare av sitt livsverk.

Ferruccio valde att i stället satsa bland annat på vinodling, och tog fram ett vin som han döpte till ”Sangue Miura” vilket betyder Miura-blod.

Miura var ju den framgångsrika sportbilsmodellen som Ferruccio var med om att ta fram under sin tid som ägare av Lamborghini.

Bilmodellen var hans ögonsten och döpt efter en spansk tjuruppfödningsfarm känd för sina aggressiva tjurar.
Ferruccio Lamborghini dog år 1993 då han skulle ha fyllt 77 år.
Foto: Lamborghini

Legendarerna på muséet

Efter lunchen fanns det framåt 14.30-tiden på onsdagen tid för en rundvandring i Lamborghinis egna museum.

Muséet är öppet för allmänheten måndag till fredag klockan 10-17, med avbrott för lunch mellan 12-14.30. Besökare måste betala inträde.

Lunchavbrottet innebär inte att personalen tar det lugnt i 2,5 timme mitt på dagen, utan har att göra med administrativt arbete som måste hinnas med.

– Det finns möjlighet för grupper att förboka visningar i muséet, och då måste personalen sätta av tid för att kolla mejl och ta hand om bokningar och ge svar om det. De kanske ägnar någon timme om dagen åt det, sa Lamborghinis pr-kvinna.

Annars är standarden för Lamborghini-fabriken att personalen där jobbar mellan 8-17 med avbrott för en timmes lunch klockan 12-13 innan kontorsarbetarna går på lunch.

– Det är viktigt att fabriksarbetarna har samma tider och arbetar samtidigt, för att det krävs stor precision i fabriksarbetet.

Museibyggnaden stod klar år 2001.

– Initiativet gjordes för att fira lanseringen av vår 12-cylindriga Murciélago-modell och det nya millenniet.

Det var år 2001 som Murciélagon ersatte den tidigare modellen Diablo som också hade 12-cylindrig motor.
Den framgångsrika tidigare Lamborghini-modellen Miura har till stor del bidragit till Lamborghinis genombrott som sportbilsmärke, och som erkännande av det har Miura-motorn getts den främsta platsen i hela muséet. ”Det ska vara det första man ser när man kommer in”, sa Lamborghinis pr-kvinna.
Foto: Realtid.se
764 exemplar byggdes av Miura-modellen mellan åren 1966-1972. Namnet kommer från en spansk tjuruppfödningsfarm känd för sina aggressiva tjurar. Bilmodellen var banbrytande bland dåtidens ”superbilar” med att ha motorn i mitten bakom framsätena, vilket annars bara förekom i tävlingsbilar och anses ge bättre vägegenskaper.
Foto: Realtid.se
Lamborghini tog fram denna prototyp till en ny ”retro-version” av Miuran, till bilmässan i Detroit i januari år 2006. Det var för att fira att det gått 40 år sedan den ursprungliga Miura-modellen lanserades år 1966. Men retro-Miuran är bara en modell som inte kan användas. Det går inte ens att öppna dörrarna och den har ingen motor.
Foto: Realtid.se
Realtid.se:s favorit-Lamborghini. Espada-modellen ritades av utomstående företaget Bertone, med idén att vara en familjebil med fyra säten som kan gå i 250 kilometer i timmen. På sin tid var det världens snabbaste fyrsitsiga bil. Espadan tillverkades mellan 1968-1978 i 1.227 exemplar. Motorn var en V12:a som från början hade 325 hästkrafter men blev starkare genom åren till 350 hästar.
Foto: Realtid.se
Stort inglasat bagageutrymme bak på Espadan, nästan som en kombi. Fast ändå är bilen bara 1,19 meter hög. Priset på en bättre begagnad Espada ligger i dag under en halv miljon kronor. Lamborghinis nya ”familjebil” Estoque har både fyra säten och fyra dörrar, men det är ännu oklart om den kommer att börja tillverkas.
Foto: Realtid.se

Superb italiensk lunch

Foto: Scanpix
Efter provturen var det dags för lunch. Pr-kvinnan skulle möta upp igen vid huvudentrén, men dröjde.

Testföraren Moreno Conti väntade länge och tålmodigt på att lämna över Realtid.se-reportern till henne.

– Var är hon? frågade han sig flera gånger och avvek till slut efter 10-15 minuter utan att hon kommit.

– Nu har jag gjort mitt jobb. Tack för idag, sa han och skakade hand, gick ut till Lamborghinin igen och körde iväg ut från Lamborghini-området och åt höger.

Till slut kom pr-kvinnan då klockan börjat närma sig 14 på onsdagen, och stegen styrdes mot personalmatsalen.

Det var ungefär som en stor, äldre skolmatsal men det luktade gott. I ett separat rum var det lite finare dukat med tygdukar och tygservetter. Det var tydligen till för cheferna och representation.

Realtid.se-reportern hade fått order från sin chef om att anteckna allt om lunchen inklusive vilka viner det bjöds på. Men något vin blev det inte.

Stämmer det inte att italienare dricker vin även till lunch?
– Det kan vara så, men inte här hos oss eftersom det är så många som ska köra bil i jobbet, sa pr-kvinnan.

En hårt sminkad mindre kvinna i 50-årsåldern med förkläde kom med maten, som först bestod av ett större fat med utlagda skinkskivor och i mitten mindre ostbitar av någon starkare lite smulig hårdost.

Sedan kom ett fat med tunna pizzaskivor som bara verkade ha tomat och ost på sig. De var goda fast lite hårda.

Men det allra godaste var några andra skivor på samma fat som såg ut som tunna, tunna pizzaskivor med fyllning av smält ost och varm ruccola-sallad.

– Ska ni inte ha lite pasta också? tyckte serveringsdamen och kom efter ett tag tillbaka med sopptallrikar med pasta i.

På spaghettin var det små gröna salladsbitar eller vad det nu var, och olja. Det var ganska tjocka spaghettistrån, och de var perfekt kokade så att de gav bra med tuggmotstånd.

Realtid.se-reportern meddelade pr-kvinnan att vi äter mycket italiensk mat i Sverige, men att den är mycket godare i Italien.

Något foto på delikatesserna fick Realtid.se inte ta.

– Det är fotoförbud i lunchmatsalen, sa pr-kvinnan.

Under lunchkonversationen framkom att hon studerat en del svenska, och läst alla Astrid Lindgren-böcker. Bäst gillade hon ”Saltkråkan”.

Hon frågade även Realtid.se efter vilka svenska biltidningar det finns, för enligt pr-kvinnans egna efterforskningar hade det inte skrivits så mycket om Lamborghini i Sverige på sistone.

Den enda svenska tidning som enligt henne skrivit om Lamborghini nyligen, var den svenska versionen av tyska biltidningen Auto, Motor & Sport.

Det framkom även att Lamborghinis vd, tysken Stephan Winkelmann, inte alls bara fått sitt jobb automatiskt som tysk representant för ägaren Volkswagen/Audi.

Pr-kvinnan insisterade att han har bott så länge i Italien, att han i praktiken är en italienare.

– Han har framför allt bott i Rom, och pratar till och med med den dialekt av italienska som romarna pratar. Det är ingen som märker att han inte är från Italien.

Vid ankomsten till lunchmatsalen satt det i den lyxigare avdelningen en herre i 50-55-årsåldern med lite gråsprängt hår och avslutade lunchen med två damer. Eftersom han inte såg riktigt italiensk ut kunde man tro att det var Winkelmann.

Lamborghinis testförare Moreno Conti om...

Foto: Realtid.se
...valet mellan Ferrari eller Lamborghini:

– Ferrari är bra på formel 1, men för nöjesåkning är Lamborghini speciell.

– En Ferrari är normal på vägarna, men en Lamborghini är inte normal.

...valet mellan Lamborghini-modellerna Gallardo och Murciélago:

– Murciélagon är fin. Dess 12-cylindriga motor är mycket stark. Den är imponerande.

– Gallardon är en vardagsbil, medan Murciélagon är till för speciella dagar.

– Nästa gång du kommer hit kan vi åka Murciélago.

...varför italienarna är så bra på att göra sportbilar:

– Vi har de här gamla gubbarna med sin originalitet.

Enzo Ferrari startade Ferrari och Ferruccio Lamborghini startade Lamborghini.

Conti själv träffade Ferruccio Lamborghini år 1974 när Conti var ung och hade jobbat på Lamborghini i två år.

...om att Audi är ägare till Lamborghini:

– Vi är självständiga även om Audi äger oss.

– Audi kan teknik, de har mycket pengar och bra folk.

2 procent av en Lamborghini består av Audi-komponenter, exempelvis navigationsutrustningen och luftkonditioneringen.

Enligt Wikipedia är Gallardons motor till stor del baserad på motorn till Audis bilmodell RS6 V10.

...om Realtid.se skulle kunna få provköra provbilen:

– Pr-kvinnan har gett mig order om att du inte skulle få köra.

Crescendo

I början av provturen gasade Lamborghinis pressvisningsförare Moreno Conti upp provbilen i 150-160 kilometer i timmen när tillfälle gavs.

Men på hemresan från klostret tillbaka till Lamborghini-fabriken blev han mer och mer aggressiv i sin körning, och mumlade något om lunch.

Av någon anledning var det nästan ingen trafik på de italienska småvägarna som Conti lyckats hitta. Ändå var de väl asfalterade och jämna och fina även om de var ganska smala och det fanns byggnader precis intill vägen.

Det som hände var då att han helt enkelt stundtals maxade bilen. Det var plattan i mattan och blev som en vild berg- och dalbanefärd.

På de små raksträckorna kom bilen upp i 200, och accelerationen var våldsam.

– Vi är framme om fem minuter, sa han fast det tydligen mätt i sträcka var rätt långt kvar.

Bilen har sex växlar utan koppling som man växlar med ”paddlar” bakom ratten. Särskilt vid växlingen mellan ettan och tvåan var varvtalet så högt då Conti pressade på, att tvåan verkligen smällde i med ett rejält dunk som kändes i hela bilen.

Det verkade nästan som att det inte var riktigt menat så, det vill säga att kopplingen hade behövt tryckas ned mer.

I och med att det inte är någon kopplingspedal så var det ju inte Conti som gjorde något fel i växlingen, utan det kan vara något som Lamborghini måste justera i automatlådan.

Vid återkomsten till Lamborghini-fabriken vid halvtvå-tiden på onsdagen efter 1,5 timmes provtur, var det således en något yr Realtid.se-reporter som steg ur bilen.

Lamborghinin är så låg också, så därför var det förknippat med viss svårighet att ställa sig på benen igen.

Upp till klostret

Provåkningsbilen: en Lamborghini Gallardo LP560-4 av årsmodell 2009.
Foto: Realtid.se
Fin utsikt från bergstoppen.
Foto: Realtid.se
Till slut anlände ekipaget till provturens destination - ett gammalt munkkloster längst uppe på ett fristående, brant berg med fin utsikt.

Abbazia de Montevilla hette det tydligen, där ”abbazia” betyder kloster på italienska.

– Här bor Lamborghinis första medarbetare, sa Moreno Conti som är pressvisningsförare åt Lamborghini.

Den medarbetaren lever alltså fortfarande, och är inte så fruktansvärt gammal. 60-70 år någonstans, tippade Conti.

Men det gick inte att hälsa på honom just nu. Munkarna var upptagna med bön läste Conti på skylten för tidschemat utanför porten.

Klostret såg väldigt gammalt ut men var i alla fall byggt någon gång under andra halvan av 1800-talet.

Det var ett antal tättbebyggda hus där uppe på toppen som en helt egen liten by. Inga människor syntes.

Lamborghinin luktade bränt sedan Conti pressat den hårt på serpentinvägen på väg upp.

Enligt honom var berget cirka 400 meter högt.

– Hoppas att det inte kommer en mötande Lamborghini, sa Conti när han körde och menade att då kanske det inte skulle finnas tid att väja.

Kullerstensgatan kring klostret var lite kuperad så att den väldigt låga Lamborghinin nästan stötte i marken.

– Men det är inga problem, sa Conti och tryckte på en knapp så att hela bilen höjde sig några centimeter.



Videoklippet ovan visar Lamborghinin som kämpar sig upp för serpentinvägen (klicka på play-knappen i spelaren och vänta till efter reklamsnutten).

Conti gasar på lite extra i serpentinkurvorna och svänger kraftigt så att däcken släpper lite. Det gör att man får bilen med sin kravlande fyrhjulsdrift att nästan ”vända på en femöring” i kurvorna.
Lamborghinin uppe på bergstoppen vid klostret.
Foto: Realtid.se
Bilen kostar knappt 1,7 miljoner kronor plus skatter.
Foto: Realtid.se

Hopp med Lamborghini

Testföraren Moreno Conti kör om gammal dam, gasar på och gör ett för Realtid.se-reportern helt oväntat ”hopp” med bilen i ett gupp.

Klicka på play-knappen för att se klippet (kommer efter reklamsnutten).

Härliga omkörningar

Lamborghinis testförare Moreno Conti i full aktion under demonstrationsturen med Realtid.se.

Först blir några bilar omkörda. Sedan inväntar Conti en del mötande trafik.

– After, säger han och menar att han kommer att köra om när den mötande trafiken passerat.

– Are you ready? frågar Conti sedan och drar på fullt och sveper förbi två lastbilar på raken.

In i högerfilen igen i avvaktan på två mötande bilar, och sedan ut till vänster direkt för att ta nästa lastbil.

Klicka på play-knappen i spelaren för att se klippet (efter reklamsnutten).

Ut på slingriga småvägar

Moreno Conti vid spakarna under provturen.
Foto: Realtid.se
Testföraren Moreno Conti har med sin långa erfarenhet hittat alla de bästa småvägarna utanför Lamborghini-orten Sant'Agata där man kan köra snabbt och det inte är så mycket trafik.

Färden var planlagd till en timme mellan klockan 12 och 13 på onsdagen, men det skulle dröja till 13.30 innan återkomsten till Lamborghini-fabriken.

Lamborghinin kändes väldigt bastant och solid och gav intryck av massiv kvalitet. Även med långa ben kändes det inte trångt i passagerarstolen.

Conti började lite försiktigt med sin körning, som först bar iväg på lite trafikerade vägar men senare längre och längre ut på landet.

Finalen blev en körning uppför serpentinväg till ett gammalt kloster högst upp på ett berg. Det var otroligt vackert, och sådana plötsligt branta bergskullar ser man inte i Sverige.

Med sin fyrhjulsdrift och breda däck, kändes bilen ungefär som en ödla med sugkoppar på fötterna.

I korsningar pressade Conti bilen i 90-graderssvängningarna, och det kändes som att bilen direkt ”vred sig runt” på en femöring.

I en sådan högersväng flög kamera, kollegieblock och halva reportern från passagerarsidan över till Conti på förarsidan.

Fyrhjulsdriften gör att bilens bak i stort sett aldrig sladdade ut, utan om något i de mest pressade situationerna gled hela bilen lite i sidled.

De stora däcken gjorde väl sitt till. Det var 19-tumsdäck (drygt 48 centimeter höga), med en bredd på 29,5 centimeter fram och 33,5 centimeter bak.

Jämför med Bentleyn som Realtid.se provkörde nyligen. Dess däck med 26,5 centimeters bredd verkade jättebreda, men Lamborghinins är alltså ännu bredare.

På samma sätt i accelerationer kändes ”ödle-effekten” av i Lamborghinin som att bilen gick från noll till hög fart direkt, då man trycktes tillbaka enormt i sätet. 0-100 går på under 4 sekunder utan hjälp av turbo i motorn.

Lyssna på motorljudet

Klicka på play-knappen i spelaren nedan för att höra den 10-cylindriga motorn i den Lamborghini Gallardo som Realtid.se fick provåka i.

Företagets testförare Moreno Conti gasade på så att det gjorde ont i öronen i topparna, och det inspelade ljudet ”sprack” i videokameran.



Klicka här för att jämföra med motorljudet från en 12-cylindrig Bentley Continental Flying Spur Speed som Realtid.se provkörde häromveckan.

Klicka här för att jämföra med motorljudet från en Koenigsegg som varvas av Christian von Koenigsegg när Realtid.se var på besök där i somras.

Dags för provtur

Så hade klockan blivit 12 i onsdags då besöket inne i fabrikslokalen gick mot sitt slut, och stegen styrde åter till huvudentrén tillsammans med pr-kvinnan.

Där väntade Moreno Conti som också jobbar på Lamborghinis pr-avdelning. Han har hand om visning av bilarna för journalister.

Realtid.se fick skriva på ett nytt dokument med formuleringar i stil med att Lamborghini friskriver sig från allt ansvar om man blir skadad i någon olycka i samband med provturen.

Utanför väntade en vit Lamborghini Gallardo LP560-4 som Conti redan startat så att motorn var igång, och morrade avvaktande.

Klicka här för att läsa tidigare blogginlägg om bilens vita nyans som heter ”bianco monocerus”.
Lamborghinis testförare Moreno Conti tog denna bild på Realtid.se:s reporter i testbilen innan vi åkte iväg.
Foto: Realtid.se
Första sidan  Föregående sida   Nästa sida  Sista sidan   Sida 1 av 6

Annons:


Annons:


Annons: