Annons

Annons

yermack.jpg

David Yermack höll nyligen en föreläsning på temat blockchain och det finansiella systemet på SNS. Foto: David Gustavsson

"Blockchain hotar miljontals finansjobb"

Dagens finansiella system kan helt omkullkastas om blockchain-tekniken lever upp till sin fulla potential. I teorin behövs inga banker, börser och revisorer i framtiden. Det menar den framstående NYU-professorn David Yermack. "Bolag och yrkespersoner måste fråga sig om de behövs i framtiden", säger han.

David Yermack.
Foto: NYU/Stern

Förra veckan höll David Yermack en föreläsning Studioförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, i centrala Stockholm. Han är en av de främsta forskarna i världen på området ny finansiell teknologi och professor i Finance & Business Transformation vid New York University Stern School of Business – samt chef för NYU Pollack Center for Law and Business.

Hans föreläsning kretsade kring blockchain-teknikens utmaningar och möjligheten och hur den kan skaka om det globala finansiella systemet i grunden. Han började dock med att hylla Sveriges fintech-scen.

– Det pågår just nu många intressanta saker inom avancerad finansiell teknologi på blockchain-området i Sverige. Riksbanken planerar exempelvis att lansera en e-krona, sa han under sitt anförande. 

Annons

Annons

Stora följder

David Yermack började intresse sig för kryptovalutor 2013 och har sedan allt mer kommit att fördjupa sig i den bakomliggande teknologin blockchain.

– Det är den teknik som kommer att få de mest långtgående och djupgående konsekvenserna de närmaste 10-20 åren, sa han.

Om blockchain når sin fulla potential så riskerar miljontals finansjobb försvinna, enligt professorn. Redan har digitaliseringen tvingat internationella storbanker att minska sina arbetsstyrkor. Och nyligen meddelade Deutsche Banks vd att en "betydande andel" av bankens anställda ska ersätts med AI-system de närmaste åren, då "många medarbetare redan beter sig som robotar".

David Yermack visade även under sin föreläsning en bild från storbanken UBS:s tradinggolv från 2005 då det kryllade av traders där – och jämförde den med ett foto från samma tradinggolv i år som gapar betydligt tommare.

– Det som två till tre traders gjorde för tolv år sedan gör en dataingenjör idag.

Fortfarande 2 procent i avgift

Han talade även om frustrationen över finansbranschens ovilja till förändring. Bankerna tar än i dag 2 procent i avgift på finansiella transaktioner. Det gjorde de 1886 och det gör de fortfarande år 2017. Något som också provocerar många är de återkommande finanskriserna som i regel resulterar i att skattebetalare får avsätta triljoner dollar för att rädda storbanker.

Börsen, Börsgolv, New York, Manhattan
Finanskriser återkommer med viss
frekvens. Något blockchain kan råda
bot på. Foto: Pixabay

Enligt David Yermack kan blockchain vara en del av lösningen. Tekniken kan bidra till att motverka fiffel och tveksamma finansiella upplägg –  och därmed förebygga kriser och bankkrascher. Kritiker menar å sin sida att blockchain-tekniken just används för illegala syften såsom terrorfinansisering, knark- och vapenhandel.

– Det bror på att blockchain är så säkert att använda. Men den här typen av finansiering avolagligheter sker ju även i mycket stor skala med "vanliga" valutor. Dessa individer använder en rad olika kanaler. Men deras "affärsverksamhet" undergrävs om exempelvis en centralbank integrerar den nationella ekonomin i blockkedjor. Det skulle innebära att de kan övervaka exempelvis penningtvätt i realtid. Detta är något som bland annat Federal Reserve och Bank of England nu tittar på, berättade David Yermack. 

För mycket makt?

Han är samtidigt oroad över att centralbankerna ges för mycket makt. Bank of Englands blockchain-försök har exempelvis kritiserats för att tekniken riskerar att bli integritetskränkande.

– Dataintegritet är oerhört viktigt och något som kommer att vara på agendan de näramste tio åren, sa han.

Med blockchain kan nänligeb all data och alla transaktioner spåras historiskt och i samtliga led. Det är i stort sett också omöjligt att osedd manipulera blockkedjor som informationen lagras i. Tekniken brukar beskrivas som "trust machine" eller "förtroendemaskin", då den är konsensus-baserad och transparent samt nätverksbaserad och decentraliserad.

Det bygger på användarnas förtroende för detta algoritmgenererade systemet som inte kontrolleras av någon stat eller några individer – utan enbart av matematik och ekvationer. Blockchain kan även beskrivas som en databas för lagring av data och transaktioner utan mellanhänder eller tredjepart i form av ett clearings-institut.

– Detta sker i realtid, medan en clearing-process på exempelvis New York-börsen tar tre dagar att genomföra, vilket är häpnandsväckande i jämförelse, berättade David Yermack. 

Adjö banker, börser och revisorer

Med blockchain behövs det i teorin inte några banker, börser eller revisorer i framtiden. Affärsjuristerna blir också färre när det går att lagra självuppdaterande så kallade smarta kontrakt i blockkedjor och när låta AI-system sköter M&A-processer.

– Det är många miljoner jobb som står på spel om tekniken lever upp till sin fulla potential. Och på vissa områden går det snabbare. Dagens SWIFT-baserade betalningssytem [en bankbaserad datainfrastruktur för utlandsbetalningar] är troligen helt ersatt med en blockchain-lösning inom bara två år, sa David Yermack.

Traditionella finansaktörer försöker hänga med i utvecklingen så gott det går. Centralbanker såsom Bank of Canada, svenska Riksbanken och Bank of England planerar till exempel att införa varsin digital nationell valuta med hjälp av blockchain-tekniken. 

– Bitcoins och blockchains skapare är fortfarande okänd. Men det är ganska fascinerande att något som en person eller en grupp av programmerare skapat har fått en så enormt stor påverkan globalt, sa David Yermack.

Kräver regleringar

Han räknar med att banker och andra traditionella finansaktörer gör allt för att vända blockchain till sin fördel. Han väntar sig kraftfull banklobbyism för att se till att tekniken hårdregleras och ansträningar för att lägga beslag på den. Just nu pågår exempelvis ett stort blockchain-projekt mellan internationella storbanker, däribland Nordea och SEB, och it-jättar såsom IBM och Microsoft.

Men i det långa loppet blir denna strävan ändå fruktlös, tror Yermack. Den snabba blockchain-utvecklingen går inte stoppa.

– Det är en väldigt intressant tid där bolag och yrkespersoner måste fråga sig om de behövs i framtiden. Finansinstituten försöker hitta nya skäl till att de ska fortsätta existera, sa han.

Det fungerar ett tag och vi kommer kunna läsa om kartelliknande blockchain-samarbeten i tidningarna. Men på längre sikt står kampen mellan två olika typer av konkurreande blockchain-alternativ, enligt Yermack: Det ena är helt decentraliserat och öppet av bitcoin-modell. Det andra går ut på att traditionella akörer reglerar tekniken och distribuerar den genom egna kanaler.

– Det blir det stora temat på kapitalmarknaderna de närmaste 20 åren, sa han.

Kina-förbud

Det finns redan flera exempel på det senare. Den kinesiska kommunistregeringen meddelade nyligen att Kina förbjuder inhemska handelsplatser för bitcoin och möjligheten till så kallad "initital coin offering" (ICO). ICO innebär att kryptovalutor används för att finansiera startup-projekt. Vid ICO:s kan kryptovalutor som bitcoin eller ether godkännas i utbyte mot äganderätt i ett företag eller projekt. 

– Varför skulle någon vilja köpa en sådan valuta? Jo, för att ICO:s har redan rest hundratals miljoner dollar. Det är extremt hotfullt för kinesiska banker som är otroligt underkapitaliserade, varför de försöker manipulera den här diskussionen. Det var tänkt att jag skulle åka till Kina och tala om de här frågorna, men blev nekad för att det nu är för känsligt att diskutera. Samtidigt är Kina väldigt vagt kring vad det exakt förbjuder. Landet uppger att det "förbjuder saker som är illegala", sa han och drog ned stora skratt i lokalen.

Liknande diskussion i USA

Men en liknande debatt finns även i USA. Amerikanska banker "lobbar" exempelvis hårt för att kryptovalutor ska beskattas. 

– JP Morgans vd sa nyligen att den bankanställd som håller på med ICO:s eller kryptovalutor får sparken direkt. Sedan, inom några dagar, publicerades det uppåt 100 nyhetsartiklar om att JP Morgan redan håller på och testar de här sakerna på alla nivåer, vilket vd:n tydligen var helt ovetande om, konstaterade David Yermack.

Han lyfte också fram att misstron mot bankerna generellt ökat globalt. Kenyanska betalappen M-Pesa är ett exempel på sviktande banklojalitet. 60 procent av Kenyas befolkning använder i dag appen som även gjort stor succé i andra afrikanska länder och som nu dessutom gör sitt intåg i Östeuropa.

Större förtroende för Vodafone än banken

Det är mobiloperatören Vodafone som möjligör transaktioner med M-Pesa och de flesta kenyaner litar mer på operatören än sin egen centralbank, enligt David Yermack.

Kryptovalutan bitcoin skapades på ett liknande sätt för att kringgå det traditionella finanssystemet. Men i bitcoin-fallet behövs inga mellanhänder såsom Vodafone eller något kreditkortsnätverk som exempelvis Paypal använder sig av. Det finns redan en konsensus-process inbygd i bitcoin-nätverket. David Yermack framhöll dock att inte är säker på att dagens kryptovalutor blir dominerande i framtiden.

– Globala digitala valutor kan bli en realitet, men det behöver inte bli just bitcoin. Återigen är det tekniken bakom som är grejen. Det är svårt att stoppa decentraliserade nätverk som inte kontrolleras av någon annan än algoritmer.

Bitcoin är en väldigt volatil valuta? Väntar en storskalig krasch?

– Ja, den och andra kryptovalutor är ofattbart högt värderade, så jag skulle inte bli förvånad om dessa marknader rasar. Samtidigt har jag sagt att bitcoin ska falla i tre år nu och jag har hittills haft fel; den har över tid bara fortsatt uppåt. Hur det än går så är blockchain-tekniken här för att stanna.

Vad är blockchain?

Blockchain eller blockkedje-tekniken kan beskrivas som ett nätverksbaserat clearingsystem eller infrastruktur för transaktioner och datalagring – utan några mellanhänder.

Information eller data – i form av till exempel bitcoin-innehav, smarta kontrakt och transaktioner – lagras i block som verifieras med unika krypteringsnycklar. Blocken länkas till varandra, varför det kallas för blockchain.

Blockchain är mest känt som tekniken bakom Bitcoin. Det är infrastrukturen eller systemet som möjliggör lagring av och transaktioner med kryptovalutan Bitcoin. Den digitala/virtuella valutan lagras följaktligen i block som låses upp med verifieringsnycklar som i sin tur spåras upp eller hittas med hjälp av datakraft, vilket kallas för "mining".

Ju större datakraft, desto större möjlighet att hitta "nycklar" och således Bitcoins, vilket blockchain-algoritmen medger. Det finns i dag många företag inom "Bitcoin-mining" som har som affärsidé att med hjälp av stor datakraft hitta verifieringsnycklar.

De flesta "miners" återfinns i Kina där elen också är billig ur ett globalt perspektiv och där merparten av valutahandeln med och spekulationen av Bitcoin sker. "Miners förlägger också gärna sina datahallar i Mongoliet och Venezuela där elen är helt gratis och Island, där den är billiga av geologiska skäl.

KNC Miners är det mest kända svenska exemplet på ett "miner-bolag". Bolaget hade ett stort datacenter i Boden, men gick i konkurs efter ett kraftigt kursfall i Bitcoin.

Många finansaktörer ser stor potential i blockchain-teknologin, med vilken de hoppas kunna göra billiga, blixtsnabba och i alla led spårbara transaktioner i realtid – utan mellanhänder, såsom olika former av clearinginstitut.

Blockchain spås också bli användbart inom valutahandel, emissioner av värdepapper, rapportering, regelefterlevnad, back office, trade finance och cash mangament. Tekniken kan till exempel användas för att lagra kontrakt och andra dokument digitalt på ett mer transparent och säkert sätt, så kallad "smart kontrakt- och dokmentlagring".

Även statliga myndigheter såsom svenska Lantmäteriet har intresserat sig för tekniken som även skulle kunna användas för säker lagring av exempelvis pant/skuldbrev kopplade till fastigheter.

Storbolag och banker experimenterar med blockchain

David Yermack konstaterar att blockchain inte längre bara är en angelägenhet för programmerare och teknikfreaks. Storföretag experimenterar och investerar nu stora summor i teknologin. 

Biltillverkaren Daimler-Benz och tyska banken LBBW lyckades i juli i år, inom ramen för ett pilotprojekt, att genomföra en obligationstransaktion värd 100 miljoner euro. Låneavtalet, betalningsbekräftelsen och räntebetalningar kunde genomföras med hjälp av blockchain.  

Globala rederijätten Maersk experimenterar med lagring av smarta kontrakt med hjälp av tekniken. Franska försäkringsjätten AXA är i färd med att lansera en ny flygresenärs-försäkring i virtuella valutan Ethereum som bygger på blockchain-teknologin. 

Och IBM testar blockchain för att effektivisera sin enorma logistik- och lagerhantering i New York. It-bolaget har nu 650 personer som jobbar heltid med pilotprojektet och 400 testande kunder, enligt david Yermack.

Även modeindustrin testar tekniken för att motverka förfalskningar. Det mest uppmärksammade exempelet är Louis Vuittons försök.

Därtill har ett australiensiskt vindkraftbolag skapat ett peer-to-peer-system för energiförsäljning med hjälp av blockchain. Privatpersoner kan köpa vindkraftsproducerad energi direkt från privatproducenter i detta blockchain-baserade P2P-nätverk.

Sedan snart ett år tillbaka samarbetar storbanker och it-bolag inom ramen för en slags blockchain-allians Microsoft, JP Morgan och ytterligare ett 30-tal globala bolag ska tillsammans ta fram en ny mjukvara baserad på blockchain-teknologin – som väntas medföra stora kostnadsbesparingar. Med hjälp av teknologin vill de skapa gemensamma tjänster för att bland annat spåra olika former av data och finansiella kontrakt.

Bolagssamarbetet går under betäckningen Enterprise Ethereum Alliance och syftar till att utveckla en standardiserad mjukvara kopplad till virtuella valutanätverket Ethereum. Alliansen inkluderar storbanker som SEB, Nordea, Santander, UBS, Credit Suisse och JP Morgan – samt IT-jättar som Microsoft, Intel och Thomson

Vad är Bitcoin?

Bitcoin är en virtuell eller digital kryptovaluta som bygger på blockchain-tekniken som möjliggör lagring av och transaktioner med Bitcoin.

Bitcoin har ökat kraftigt i värde från 0,05 dollar 2010 till mellan 3.000-4.000 dollar i år. Valutan använder sig, med hjälp av blockchain, av en delad handelsbok där transaktioner registreras och verifieras av en decentraliserad grupp av nätverksdeltagare; så kallade ”miners”.

Transaktioner i bitcoin kräver således ingen tredjepart eller mellanhand. Genom decentraliseringen kringgår kryptovalutor också de normala penningkanalerna.

Det får plats 1.500 bitcoin-transaktioner i varje blockchain-block som öppnas/dekrypteras med en så kallad privatnyckel, en krypteringskod unik för varje block och som hittas med hjälp av stor datakraft. Så kallade "miners" eller bitcoinbrytare har som affärsidé att finna nycklar och sälja dem vidare till exempelvis bitcoin-handlare.

Källa: David Yermack & Martin Arnold, ETF Securities

Digitala valutor vs kryptovalutor

Digitala valutor skapades samtidigt som det blev möjligt att lagra datorer kontosaldon på internet. En digital valuta är därmed pengar som lagras i elektronisk form och som kan användas för att göra och motta betalningar. Kryptovalutor är ett betydligt senare fenomen och kan definieras som en "underuppsättning till digital valuta där krypteringsteknik används för att reglera hur valutaenheter skapas och överförs".

Enligt en vanlig definition är kryptovalutor inte pengar i vanlig mening. "Vanliga" pengar kan användas inom värderingssystem, som värdelagring och betalningsmedel. Kryptovalutor används för värdelagring (dock med mycket högre volatilitet än traditionella valutor) men uppfyller inte riktigt övriga två kriterier-

Kryptovalutor är globala, kan kringgå staters regleringar – och undergräva traditionell ekonomisk politik, enligt somliga bedömare.

Källa: Martin Arnold, makro- och valutaexpert, ETF Securities

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons