Regeringens beslut i helgen att höja avgiften till den statliga resolutionsfonden slår hårdare mot banksektorn än en finansskatt. Det menar analytiker i snabbkommentarer som Nyhetsbyrån Direkt tagit del av.

Särskilt hårt drabbas Nordea, som omvandlade sina dotterbanker i Norge, Danmark och Finland till filialer vid årsskiftet och därmed tvingas betala full resolutionsavgift i Sverige från 2019.

Regeringens beslut att ersätta förslaget på finansskatt med högre avgifter till resolutionsfonden svider särskilt för Nordea som har en mindre andel anställda i Sverige än de andra storbankerna.

Således hade en särskild löneskatt på finanssektorn inte drabbat Nordea lika hårt.

“Nordea bedöms påverkas mest (2-3 procent) och SEB minst (0-1 procent)", skriver DNB i en kommentar.

Företrädare för Nordea välkomnar beskedet att utredningens förslag till en ny finansskatt nu läggs på hyllan.

– Det vi kan säga att för svenska Nordeas del var detta välkommet eftersom det skulle få ganska negativa konsekvenser för de anställda men också för landsbygden. Det skulle gett starka incitament för aktörer på finansmarknaderna att försämra servicen sett ur ett landsbygdsperspektiv, säger Rodney Alfvén, ansvarig för investerarrelationer på Nordea, till Realtid.se

Hur ställer er till förslaget att höja reservationsavgifterna med först tre miljarder kronor och sedan ytterligare tre miljarder de kommande två åren?

– Vår princip är att egentligen inte kommentera olika politiska förslag. Vår hållning är politikerna kommer med sina förslag och beslut, och sedan anpassar vi vår verksamhet efter vad som gäller, säger Rodney Alfvén.

– Men det går ändå att säga tre saker om förslaget. För det första går inte avgifterna till en avsättning i en fond, utan istället rakt in i statsbudgeten. Jämför detta med övriga EU, där fonderas avgifterna. För det andra så har Sverige redan innan höjningen väsentligt högre reservationsavgifter än övriga EU. Efter höjningen kommer vi ligga 8 gånger högre än resterande EU-länder.

– Och för det tredje så kommer några reservationsfonder inte att användas för att rädda en eventuellt krisande storbank. Istället kommer det behövs betydligt mer av riskkapital för att rekapitalisera en bank i kris, och detta kapital finns redan avsatt, säger Rodney Alfvén på Nordea.

Swedbank stämmer in i kören av röster som tog emot beskedet om den avskaffade skatten.

– Det är positivt att regeringen lagt den föreslagna bankskatten i malpåse. Vi ställer oss däremot frågande till förslaget att höja avgiften till resolutionsreserven, säger Swedbanks presschef Claes Warrén.

Enligt DNB förväntas höjda resolutionsavgifter sänka banksektorns vinster med omkring 3 procent.

"Vi bedömer att konsensus för vinsten per aktie år 2019 ska ned med omkring 1-2 procent i genomsnitt för samtliga banker som påverkas av nyheten”, skriver banken som anser att helgens nyheter ger ytterligare anledning att sälja svenska banker.

Enligt JP Morgan kommer ökningen av resolutionsavgiften innebära en “vinstmotvind” för de svenska storbankerna på omkring 2 procent.

Ledande aktörer bland de svenska fintchbolagen välkomnar beskedet om att förslaget till finansskatt skrotats.

Hur ser ni på Izettle att det inte blir någon bankskatt?

– Det är ett rimligt beslut med tanke på att förslaget sågades vid fotknölarna av flera tunga remissinstanser. Regeringen ville komma åt fyra storbankers skyhöga vinster med ett förslag som potentiellt skulle ha drabbat över 300 000 företag, vilket är ungefär lika träffsäkert som en elefant i en porslinsbutik, säger Johan Bendz, marknadschef på fintechbolaget Izettle

Vad är fördelen med att den skrotas?

– Fördelen för Sverige och för oss är att politikerna ger ett visst andrum åt en ny svensk tillväxtbransch som ger jobb, konkurrensutsätter de etablerade finansgiganterna och ger konsumenterna bättre och billigare tjänster. Med tanke på hur ofta politiker är ute och lovordar det svenska fintech-undret är det förvånande hur lite de faktiskt verkar förstå våra förutsättningar och utmaningar.

Hur hade den kunnat påverka er om den blivit verklighet?

– Vi, och flera svenska fintechbolag med oss, verkar på en global marknad och är i behov av rimliga förutsättningar på hemmaplan för att kunna konkurrera internationellt. Hade förslaget blivit realitet så hade det ändrat förutsättningarna för oss till den grad att vi tvingats överväga var vi ska investera och växa framöver, avslutar Johan Bendz.

Fintechbolaget Klarna välkomnar också helgens besked om finansskatten.

– Rent allmänt tycker vi att det är positivt att regeringen väljer att inte gå vidare med förslaget, säger Jesper Wigardt, kommunikationschef på Klarna.

Resolutionsfonden syftar till att skydda skattebetalarna i händelse av en finansiell kris. Regeringen avser höja avgifterna med 3 miljarder kronor 2018 och ytterligare 3 miljarder året därpå.

“Genom detta beslut får Sverige ett av världens mest ambitiösa krishanteringssystem”, kommenterade finansminister Magdalena Andersson (S), finansmarknadsminister Per Bolund (MP) och Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson i en debattartikel i DN i lördags.

LÄS MER: Finansskatten slopas – reservationsavgiften höjs.