Annons

Annons

ake.jpg

Åke Freij är chef för affärsområdet risk- och säkerhets-management på finansnischade globala konsultbolaget Capco som öppnade Nordenkontor i Stockholm i höstas. Foto: Press

"Banker måste släppa sina träracketar"

Det finns en uppsjö av ny, effektiv compliance-teknik. Ändå klamrar sig banker fast vid gamla metoder– och nu riskerar de göra en "Björn Borg". "Han gjorde fiasko-comeback med sitt träracket i en helt ny värld", säger Åke Freij, regtechexpert på konsutbolaget Capco.

Regtech är ett samlingsbegrepp för teknologier som bland annat kan effektivisera, förenkla och öka insynen i hanteringen och införandet av nya regleringar. Globalt investerades 7,1 miljarder dollar i regtech mellan 2012-2017, enligt en färsk fintech-rapport från Handelshögskolan i Stockholm.

– Det är ett systerkoncept till fintech och handlar om användandet av teknik för att lösa regelverksfokuserade utmaningar, krav och problem. Kanske inbillar man sig att det bara handlar om coola startups och superny teknik, men det kan även vara relativt välutvecklad och etablerad teknik för datahantering för att exempelvis kvalitetssäkra processer och göra dem mer transparenta.

Det säger Åke Freij, i grunden Handelsforskare och som även har bakgrund på IBM. Sedan slutet av förra året har han en chefsroll på finansnischade globala konsultbolaget Capcos Nordenkontor som huserar på hubben Fintech Hub i centrala Stockholm. Kontoret etablerades i höstas och har 40 anställda.

Åke Freij ansvarar för affärsområdet management-rådgivning inom risk- och säkerhetshantering. I en artikel i konsultbolagets egen vetenskapliga tidskrift "The Journal of Financial Tranformation" talar han om ökat behov av regtech i spåren av allt mer komplexa finansregleringar sedan finanskrisen 2008.

– Vi har gått från enklare regleringar som bara krävt att banker och försäkringsbolag rapporterar en del siffror ibland, till att de måste ha koll på processer och kundrelationen. Det handlar allt mer om att vårda kunder i ett komplext ekosystem som delar data. Man klarar inte längre av att bygga alla compliance-lösningar internt längre, vilket skapat möjligheter för nya regtech-aktörer.

En större bank – med verksamhet inom exempelvis värdepappershandel, kapitalförvaltning och retail – kan i dag ha uppåt 40 olika lagstiftningsförändringar att hantera samtidigt. Det leder i sin tur ofta till att banken har hundratals olika projekt igång, på såväl lokal och global nivå samt inom EU.

– Man delar gärna upp sina projekt per land och/eller produktområde, vilket snabbt ger en många projekt, och ibland gör man samma saker. Det är fortfarande väldigt mycket silostruktur på banker, när de egentligen behöver andra typer av funktioner för att hantera regelverk, säger Åke Freij.

Enligt Capcos egen kartläggning finns det globalt i dag totalt 500 olika aktörer som erbjuder regtech-lösningar, vilka har registrerats i konsultbolagets databas. Men trots ett digert regtech-utbud tror många traditionella finansaktörer att de fortsatt klarar sig med gamla egenbyggda system och gamla modeller, enligt Åke Freij.

– Det liknar hur branschen initialt reagerade på fintech-fenomenet; först låtsades de inte om det, därefter bortförklade de det, och nu inser de att de behöver samarbete med fintech-aktörer. Generellt skulle jag säga att regtech-dialogen är 4-5 år år efter fintech-utvecklingen, säger han.

Men i dagsläget väljer ändå många att avstå regtech tills vidare. Åke Freij liknar – lite skämtsamt, men med en tydlig poäng – situationen vid tennislegenden Björn Borgs återkomst på tennisbanan 1991 som blev ett stort fiasko.

– Han gjorde comeback med sitt träracket, alltså ett gammalt verktyg, men i en helt ny värld med nya modeller och nya sätt att spela. Många av bankerna och försäkringsbolag försöker adressera regelverks-utmaningarna på ett liknande sätt, med gamla rapporteringsmetoder och ganska enkla processer. Detta trots att de behöver "grafitracket" och nya sätt att "röra sig på banan". Racket kanske måste strängas om, men det går inte att köra på med gamla, interna lösningar. Då klarar man inte framtidens krav. Så är det bara.

Varför går det så trögt?
– Delvis för att de fortfarande kämpar med de många nya EU-regleringarna som införts senaste åren. När de är färdiga med dem kan de börja fundera över över hur de bättre, med ny teknik, ska kunna implementera kommande regleringar, för det är fler att vänta.

Åke Freij upplever att det redan finns ett regtech-intresse bland banker och försäkringsbolag och han spår ett tydligt skifte närmaste åren, men varnar för inköp av många regtech-verktyg, vilket leder till ett oöverblickbart virrvarr av olika system.

Och regtech är inte heller någon universallösning. Traditionella finanskatörer måste också aktivt bryta sina silostrukturer.

– De är mer betjänta av lite ordnat kaos istället för siloorganisationer som gör sin egen grej. Jag rekommenderar agila projektformer med team som både kan "regelverksuniversat" och ny teknik. Jag tror inte på något "stort regulatory management office", säger Åke Freij.

Ökad samverkan är nyckeln till framgång, menar han.

– "Techisar" [techmänniskor] förstår kanske inte hur man implementerar teknik i affären på bästa sätt, medan compliance-folket inte riktigt förstår tekniken. Det gäller att få dessa grupperingar att samarbeta mer eller hitta kompetenser som kan både och.

Utmanande finansregleringar

Finanskrisen 2008 utlöste en regleringsvåg. Ett uppmärksammat exempel är AML, Anti Money Laundring, som förstås ska motverka penningtvätt och som handlar om hur motparter ska hanteras och hur finansaktörer får och tar betalt.

EU:s nya betaltjänstlag  PSD2 som infördes i maj förbjuder  banker att  hemlighålla bankkunders transaktions- och  kontodata från så kallade tredjepartsaktörer, exempelvis appbolag och fintech-startups, som tillåts bygga tjänster på informationen om kunderna samtycker till datadelning. Lagen syftar till att öka konkurrensen och bryta bankernas monopol-liknande ställning i Europa

EU:s nya dataskyddslag GDPR ersätter PUL i Sverige den 25 maj i år och syftar till att öka konsumentmakten. Lagen stramar upp hanteringen av personuppgifter och ställer krav på tydligare strukturering av data. GDPR ger även konsumenter rätt att bli bortglömda. All personuppgiftsdata ska raderas från ett företags- eller bankregister om kunden kräver det. De som bryter mot lagen riskerar böter motsvarande 4 procent av årsomsättningen eller upp till 20 miljoner euro.

Mifid2, också en EU-reglering, infördes i januari i år och syftar främst till att kvalitetssäkra rådgivning och motverka intressekonflikter. Det ska exempelvis tydligt framgå huruvida en person som rekommederar fonder är objektiv rådgivare eller säljare med incitament att tipsa om specifika fonder. Mifid2 ställer även krav på tydligare  värdepappersrapporter kring innehav och motparter.

Enligt Åke Freij är Mifid2 fortsatt den största utmaningen, trots att lagen trätt i kraft.

– Banker och försäkringsbolag har många strategiska implikationer att hantera och har ofta inte riktigt fått klarhet i hur regleringen påverkar affärsmodellen inom rådgivning,  värdepappershandel och produktstrategier, säger han.

I höst införs också ytterligare en liknande reglering som  förkortas IDD som får stor inverkan på försäkringsverksamhet.

AI och blockchain i fokus

Många regtech-lösningar är traditionella verktyg för hantering och analys av stora datamängder och processer.

Allt fler regtech-tjänster baseras också på artificiell intelligens (AI) och maskininlärning samt blockchain, tekniken bakom bitcoin som har en rad användningsområden när det kommer till lagring och överföring av i stort sett alla typer av värden; såsom valutor till olika typer av kontrakt och diamantcertifikat.

I Singapore, som ligger i framkant på alla techområden, experimenteras nu med teknologin inom KYC-analyser och kund-datahantering. Det är nämligen viktigare än någonsin att förstå sin kund, så kallad KYC, och blockchain har seglat upp som het teknik i sammanhanget

Blockchain kan också öka transparensen i myndighetsrapportering. I Österrike testas nu en blockchain-liknande "pool-lösning" där banker, om den lanseras, kommer kunna lämna information direkt till myndigheter.

SEB, Handelsbanken och fintech-aktör om GDPR

"Småföretagare borde fått bättre GDPR-vägledning"

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons