Sparbanken Syd grundades för nästan 200 år sedan och har sina rötter i Ystad och Österlen.

Banken  har under de senaste åren förstärkt sin position på marknaden i sydöstra Skåne samtidigt som banken fortsätter att växa i västra Skåne.

Hur kommer det sig att en bank med så gamla anor kan hålla fast vid sin ursprungliga affärsidé om folkbildning och lokalt engagemang och fortsätta att ta marknadsandelar?

– Vår affärsidé ligger mer rätt i tiden är någonsin, säger Susanne Kallur, som är vd på Sparbanken Syd.

I en värld som har blivit allt mer digitaliserad efterfrågas alltjämt engagemang, delaktighet och mänsklig interaktion, förklarar Susanne Kallur. Det är på den grunden som Sparbanken Syd vilar och just kombinationen av samhällsnytta och kundnytta är nyckeln till framgång.

– Ska man lyckas med affärer måste man lyckas med människor. Min ambition är att medarbetarna ska känna att de är en del av ett större sammanhang, att det vi gör är meningsfullt och långsiktigt. Det gör att de kan sträcka på sig lite extra, säger Susanne Kallur som gärna vill att bankens medarbetare ska betrakta sig själva som folkbildare och samhällsbyggare.

Förutsättningen för bankens existens är dels att banken gör vinst, men också att banken klarar av att anpassa sig till den nya verkligheten utan att för den skull ge avkall på sin affärsidé, förklarar Susanne Kallur.

– Jag välkomnar digitaliseringen, automatiseringen och robotiseringen. Digitaliseringen ger oss nya möjligheter och erbjuder nya sätt för kunderna att samarbeta med sina banker, säger Susanne Kallur.

Sparbanken Syd har satsat målinriktat på att bygga upp digitala kanaler och ett digitalt kontor så de kunder som önskar kan sköta alla sina affärer digitalt – allt från att öppna bankkonto till att skaffa betalkort och bolån.

Trots att majoriteten av kunderna vill sköta sina bankärenden digitalt är det viktigt att inte glömma bort att de flesta också värdesätter ett personligt bemötande.

Den personliga servicen är något som utmärker Sparbanken Syd, anser Karin Strängby, som är säljchef på bankens digitala kontor.

– Vi märker av att kunderna saknar den mänskliga faktorn när allt mer digitaliseras. Även om man är kund via vårt digitala kontor finns det en människa  bakom skärmen. Vi vill inte att kunden ska behöva berätta sin historia varje gång kunden kontaktar banken och har därför arbetat fram ett system som erbjuder varje kund en egen privat rådgivare. Samtidigt ser vi att många kunder ställer högre krav på var, när och hur de vill ta del av våra tjänster och de är väldigt väl insatta i sakfrågor. Man kan därför säga att det är kunderna som driver vår produktutveckling, säger Karin Strängby.

I en tid när många banker stänger sina lokala kontor satsar Sparbanken Syd på att öppna nya för att förverkliga idén om en personlig bank för så många som möjligt. Idag bedrivs verksamheten genom kontor i Ystad, Simrishamn, Tomelilla, Kivik, Borrby, Lomma, Malmö och via bankens digitala kontor som hjälper kunder från hela landet.

Öppnandet av kontoret i Lomma för två år sedan visade sig vara en lyckosam satsning.

– Vanligtvis tar det mellan tre och fem år för ett nytt bankkontor att generera positivt resultat. Vi kände dock att det fanns ett tomrum att fylla och därför gjorde vi den här satsningen. Redan efter nio månader var vi breakeven. Det säger något om vår samtid och våra kunders behov, säger Susanne Kallur.

Det personliga engagemanget för vad som händer i samhället är lika viktigt nu som då, berättar Susanne Kallur.

– En aktör som signalerar att man är intresserade av att veta hur det går för orten är en aktör som många uppskattar. Som folkbildare vill vi mötas och sprida kunskap, gärna genom samarbeten med andra aktörer. När vi finns fysiskt på plats blir det lättare att föra en dialog både med invånarna, föreningslivet  och med kommunen. Det är då som engagemang skapas!

Trots den koncentrerade närvaron i Skåne finns det inget som stoppar bankens geografiska spridning. Utmaningen ligger i att många förknippar en sparbank med en begränsad geografisk plats, men det är sekundärt i och med digitaliseringen, förklarar Susanne Kallur.

– Självständigheten och digitaliseringen öppnar nya dörrar för oss. Klarar vi av att generera en efterfrågan digitalt så kan vi även skapa närvaro på fler orter i Sverige. Men vi har inte bråttom. Nu vill vi satsa på att få upp lönsamheten.

Under de senaste åren har den skånska bankmarknaden genomgått stora förändringar förklarar Susanne Kallur. Under perioder har det varit en hel del turbulens och önskan att vara sin egen har alltid varit stark hos de skånska bankerna.

Sparbanken Syd bröt sig loss från Swedbank 2010. Liksom övriga sparbanker i landet hade Sparbanken Syd ett samarbetsavtal med Swedbank, som innebar gemensamt produkt- och tjänsteutbud samt it-system. Men förhållandet blev stormigt, vilket bland annat berodde på att Sparbanken Syd ville driva en mer självständig bankaffär och kunna växa geografiskt, vilket Swedbank ansåg strida mot samarbetsavtalet.

Friheten och oberoendet är en viktig del av Sparbanken Syds affärsmodell. Som äkta sparbank har banken inte några aktieägare som kräver vinstmaximering och utdelningar. Istället investeras bankens överskott i att utveckla tjänster som skapar värde för kunderna och i satsningar som bidrar till en hållbar tillväxt.

– Vi vill inte växa genom samgåenden utan genom samarbeten. Det kräver inte bara mod utan även tålamod, säger Susanne Kallur.

Men, det är inte helt lätt att verka efter den devisen. Urbaniseringen och digitaliseringen medför nya utmaningar.

– Hamnar vi i en situation med ett fåtal storbanker är kunden den stora förloraren. Mångfald är viktigt för kundernas bästa. Konkurrensen medför att vi måste driva på vår egen utveckling för att fortsätta vara attraktiva för kunderna och i sin tur influerar vi andra banker att ta ansvar och inte endast se till sin avkastning.

En annan stor utmaning är att nå genom bruset och sprida kännedom om det som är unikt med banken. “Det är tufft där ute i cyberspace” konstaterar Susanne Kallur.

– Sociala medier har underlättat enormt mycket för oss, säger Karin Strängby och förklarar att banken fokuserar allt mer på digitala kampanjer:

– Till exempel satsar vi mycket på så kallade “webbinars” som är kortare filmer om ett särskilt ämne som publiceras på vår hemsida. Jag tror också mycket på marknadsföring på Youtube. Jag tror att många kunder idag inte bara vill se text utan de vill även inhämta information genom rörlig bild.

Ett problem idag är att kunden själv måste veta vad den är ute efter när kunden letar efter information på internet. I framtiden tror Karin Strängby att det kommer att vara vanligt att flera olika aktörer har en gemensam hemsida för att informera och driva trafik. Till exempel skulle en bank kunna ha en gemensam marknadsföringskanal tillsammans med en mäklare och en hantverkare.

Karin Strängby ser inte några större svårigheter i att nå den äldre generationen genom sociala medier.

– Vår äldsta kund som är digitalt aktiv är över 80 år. Sedan finns det såklart andra som inte är det. Vi måste alltid vara lyhörda och utgå från kundens behov.

Upplever ni det omfattande regelverket som en utmaning?

– Vi noterar att resurserna som krävs för att hantera regelverket är betydligt större idag än förr. Behovet av specialister som inte arbetar direkt med kund ökar hela tiden, både inom regelverk och utveckling. För oss är det viktigt att se hur vi kan göra affärer utifrån de nya lagkraven istället för att ödsla energi på att känna oss begränsade. Till exempel skulle ett provisionsförbud slå hårt mot vår affärsmodell, men då får vi förhålla oss till det, säger Susanne Kallur.

Hur ser du på Nordeas utspel att flytta sitt huvudkontor från Sverige?

– Vi har en ovanligt stor banksektor i Sverige i förhållande till antalet människor som bor här. Utifrån ett rent teoretiskt perspektiv så håller jag med finansminister Magdalena Andersson när hon säger att vi inte behöver alla bankerna egentligen. Men, utifrån arbetstillfällen, dynamik och vår vilja att vara ett finansiellt centrum skulle jag nog säga att det är attraktivt att stora bankaktörer kan kopplas till vårt land. Skulle Nordea flyttar till Danmark kommer de närmare Sparbanken Syd, – iallafall ur ett geografiskt perspektiv, konstaterar Susanne.

Vad tror du om banksektorns framtid?

– Kartan kommer att ritas om väsentligt. Idag kan man erbjuda sina kunder en helhetsupplevelse genom att komplettera sina egna applikationer med andra leverantörers appar. Det är  också troligt att vi kommer se fler samarbeten mellan banker och mindre aktörer inom fintechsektorn. Några av fintech-bolagen kommer att lyckas och då kommer de kunna attrahera grupper som vi har svårt att nå. Medan vår målgrupp är bred kan fintech-bolagen anpassa sina kundupplevelser till särskilda målgrupper och det gör att det är svårt att konkurrera med dem. Men, eftersom det är bankerna som tillhandahåller den underliggande infrastrukturen tror jag att de kommer att vilja samarbeta med oss också. Frågan är om vi banker kommer hamna längre ner i värdekedjan och vad det innebär för affären. Jag är ödmjuk och nyfiken på den framtida strukturen, avslutar Susanne Kallur.