Annons

Annons

Kinesiska_investeringar_560.png

Jan Dernestam (MSA), Lucas Jonsson (MSA) och Jerker Hellström (Totalförsvarets forskningsinstitut)

"Än är vi inte beroende av Kina" 

Mannheimer Swartling firar tioårsjubileum för sina kontor i Shanghai och Hong Kong. "Under dessa år har vi arbetat med alla de största svensk-kinesiska affärer som varit. Vi har därför ett stort team av både kinesiska och svenska jurister på plats i Kina och även här i Sverige". Det säger Jan Dernestam, vd på Mannheimer Swartling, till Realtid. Jerker Hellström, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, är positiv till att kinesiska investeringar görs i Sverige, men samtidigt pekar han på flera risker. 

Kina är idag världens näst största ekonomi. Landet har en stark och framstående roll både när det gäller frihandel och innovation inom olika områden.

Under den senaste tiden har Kina även fått stor uppmärksamhet, för att landet håller på att gå om USA när det gäller investeringar. I oktober 2016 rapporterade kinesiska medier att Kina hade överträffat USA i att bli den största förvärvaren sett till värdet av företagsöverlåtelser som slutfördes under ett år. Under de tre första kvartalen 2016 förvärvade kinesiska företag tillgångar utomlands för sammanlagt 159,2 miljarder USD, det högsta beloppet hittills. 

De ökade kinesiska investeringarna är  till stor del ett resultat av att den kinesiska regeringen uppmuntrar företag att genomföra förvärv i utlandet och att regeringen därför har lättat på restriktioner för utgående investeringar. 

Det framgår av Totalförsvarets forskningsinstituts rapport “China’s Acquisitions in Europe – European Perceptions of Chinese Investments and their Strategic Implications”. 

Rapportens huvudsakliga slutsats är att den snabba ökningen av kinesiska företagsförvärv i Europa har gett upphov till farhågor hos politiska bedömare och beslutsfattare inom en mängd områden, bland annat när det gäller potentiella negativa strategiska konsekvenser för individuella EU-medlemsstater och EU i sin helhet, band mellan Kinas kommunistparti och investerande bolag samt bristen på reciprocitet avseende europeiska investerares begränsade tillgång till den kinesiska marknaden.

Jerker Hellström, senior analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, ser bristen på transparens som ett stort problem. 

–  Många gånger är det oklart varifrån kapitalet kommer och om ägaren har kopplingar till Kinas kommunistparti. Det är även tydligt att det finns en obalans i investeringarna; det finns begränsningar för europeiska företag som vill investera i Kina och i Sverige saknar vi en myndighet som ser över strategiska förvärv som görs av utländska aktörer. Jag tror att vi i fortsättningen måste föra kontinuerliga diskussioner om förutsättningarna för utländska strategiska investeringar. 

Trots detta är  Jerker Hellström positiv till att kinesiska investeringar görs i Sverige. 

– Genom att kinesiska investeringar görs i Sverige får vi in kapital och än är vi inte beroende av Kina. 

Mannheimer Swartling firar i år tioårsjubileum för sina kontor i Shanghai och Hong Kong. 

– Under dessa år har vi arbetat med alla de största svensk-kinesiska affärer som varit. Vi har därför ett stort team av både kinesiska och svenska jurister på plats i Kina och även här i Sverige.

Det säger Jan Dernestam, vd på Mannheimer Swartling, till Realtid.se.

På Mannheimer Swartling märker man av ett starkt intresse för Sverige från kinesiskt håll,  men däremot upplever man inte att det har gjorts så många riktigt stora kinesiska investeringar i Sverige ännu.

 Jan Dernestam kommenterar:

 – Vi har under det senaste året märkt av ett kraftigt ökat intresse för Sverige och övriga Skandinavien från olika kinesiska investerare, men de kinesiska direktinvesteringarna ökar inte så mycket som många trodde att de skulle göra efter Geelys förvärv av Volvo Cars för några år sedan. Med  “investeringar”  avser vi den typen av mycket stora transaktioner som vi typiskt sett arbetar med och att det alltså självfallet sker en rad mindre investeringar under vår radar. Sverige är dock ett väldigt starkt varumärke i Kina och svenska företag är mycket väl ansedda. Kinesiska investerare visar nu ett starkt ökat intresse för hållbarhetsfrågor och där är som bekant svenska företag världsledande. Förutom hållbarhetsområdet märks ett stort intresse för Cleantech, Greentech, Fintech, Life Science samt annan högteknologisk industri.

Hur många medarbetare har ni på kontoren i Kina? 

 – Totalt har vi cirka 20 jurister anställda på Shanghai och i Hong Kong. Majoriteten av dessa är kinesiska jurister men vi har också svenska advokater på plats och vi skickar även dit ett antal av våra yngre medarbetare för tidbegränsade uppdrag. Vi arbetar dels med våra svenska klienters verksamhet i Kina och dels med kinesiska företags större investeringar i Norden. Från vårt kontor i Hong Kong hanterar vi dessutom stora internationella skiljeförfaranden och vi är den enda icke-anglosaxiska advokatbyrån som är certifierad av det kinesiska handelsministeriet, MOFCOM, avslutar Lucas Jonsson, partner i Mannheimer Swartling och verksam vid kontoret i Shanghai. 

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons