Finans Nyhet

Altor-rådgivare hotas med högre upptaxering

Taggar i artikeln

3:12-regeln Altor Carried Interest
Harald Mix534 Foto:sweamfoHarald Mix534 Foto:sweamfo
Altors rådgivare med Harald Mix i spetsen överklagar Förvaltningsrättens beslut. Detta gör även Skatteverket som inte fick gehör för sin talan i domstolen samt Allmänna Ombudet som förvisso fick domstolen att upptaxera rådgivarna enligt 3:12-reglerna men som bland annat vill att Kammarrätten ska gå efter nya beräkningar vid upptaxeringen. Foto:Sweamfo
Publicerad
Uppdaterad

Riskkapitalbolaget Altors rådgivare med Harald Mix i spetsen har överklagat beslutet om upptaxering till Kammarrätten, liksom Skatteverket och Allmänna Ombudet. Den sistnämna vill upptaxera rådgivarna med ett högre belopp.

Sara Johansson

I Förvaltningsrätten gick det inte vägen varken för Skatteverket eller för det tiotal av Altors rådgivare som blivit upptaxerade. Skatteverkets försök att upptaxera rådgivarna avvisades liksom rådgivarnas försök att helt avsluta skatteärendet. Förvaltningsrätten valde istället gå på Allmänna Ombudet hos Skatteverkets linje och upptaxerade rådgivarna enligt 3:12-reglerna. I och med att Skatteverkets talan om upptaxering avvisades så undanröjdes även Skattetillägget.

Samtliga parter har nu överklagat domen till Kammarrätten.

Skatteverkets talan i den lägre instansen godkändes inte då Skatteverkets ändrade inställning, från att föra en talan om beskattning av carried interest till en beskattning enligt 3:12-reglerna, innebar en otillåten taleändring, enligt Förvaltningsrätten. Vid ändringen hade inte Skatteverket fattat något beslut om skattetillägg för den nya talan. Därmed anser domstolen att det rimligtvis inte går att överklaga ett beslut om skattetillägg. Den delen prövades därmed inte alls av Förvaltningsrätten.

Annons

Det Allmänna Ombudet var snabba att klaga till Kammarrätten och yrka att skattetillägg ska påföras rådgivarna.

Även Skatteverket klagar alltså på Förvaltningsrätten dom och skriver kort att Kammarrätten ska ändra underinstansens bedömning att dess talan utgör en otillåten taleändring.

I Kammarrätten har skriftväxlingar pågått under sommaren och hösten.

Annons

Vill höja upptaxeringen

Allmänna ombudet har kommit in med ett nytt yrkande i Kammarrätten som berör beräkningen av skatten på utdelningen till Altors rådgivare, vilket var den del som ombudet vann gehör för i förvaltningsrätten.

Allmänna ombudet vill att skatten på den aktuella utdelningen ska utgå med ett högre belopp än vad som framgår av domarna samt vad som anges i dess tidigare yrkanden. Allmänna Ombudet bifogar en ny blankett där anskaffningsvärdet på de andelar som anses vara kvalificerade beräknas på ett annat sätt än vad som angetts tidigare.

Så snart Mannheimer Swartling-advokaterna Martin Nilsson och Carl Johan Zimdahl och Svalner-advokaten Fredrik Berndt, som företräder Harald Mix, Fredrik Strömholm och Stefan Linder på Altor, fick del av det nya yttrandet slipades det på ett kompletterande överklagande till Kammarrätten. De skriver att Allmänna ombudet inte har rättslig möjlighet att klaga på förvaltningsrättens avgörande i denna del då beslutet inte gått emot Allmänna Ombudets yrkanden. Om Allmänna Ombudet mot förmodan skulle få pröva detta strider det mot förbudet mot reformatio in pejus (se faktaruta), enligt överklagan.

Annons

Allmänna ombudet menar dock att det har rätt att överklaga alla beslut och att syftet med Allmänna ombudet annars skulle vara "helt verkningslöst om det i dessa mål skulle uppstå en litis pendens situation" (Rättegångshinder, processhinder). Det är istället frågan om att två skilda parter med klagorätt överklagar samma beslut, vilket inte är ovanligt inom förvaltningsprocessen, menar Allmänna ombudet.

Mellandom

Altors rådgivare yrkade under hösten att Kammarrätten skulle komma med en mellandom för att besluta om Allmänna ombudet får driva det nya yrkandet eller ej.

Från ett domstolsprotokoll framgår det att Kammarrätten avslår yrkandet om mellandom.

"Kammarrätten finner för närvarande inte skäl att avgöra om att avvisa Allmänna ombudets vid förvaltningsrätten förda talan genom en mellandom. Yrkandet ska därför avslås", skriver Kammarrätten.

Mannheimer Swartling-advokaterna Martin Nilsson och Carl Johan Zimdahl och Svalner-advokaten Fredrik Berndt skrev så sent som den 30 september i år till Kammarrätten och yrkar återigen att Allmänna ombudets andra talan i Kammarrätten ska avvisas.

Olika syn på verksamheterna

De klagar samtidigt på förvaltningsrättens dom och menar att den vilar på felaktiga faktaunderlag och hänvisar till att domstolen kommer fram till att Allmänna ombudet "har gjort mycket sannolikt att Klagandena (Altors rådgivare reds anm.) varit verksamma i betydande omfattning i Altor 2003 GP" samt att Allmänna ombudet "förmått göra mycket sannolikt att hela den aktuella bolags- och fondstrukturen, dvs. inklusive GP Ltd:s verksamhet, bygger på arbete som utförts av partners i AEP AB, Key Executives i GP Ltd samt övriga delägare och investeringsrådgivare". Altor menar att detta är en felaktig utgångspunkt och hänvisar till att GP och rådgivarnas arbetsgivare Altor Equity Partners bedriver olika verksamheter.

Altor-rådgivarna menar att GP, som är en fondförvaltare som fattar investerings- och avyttringsbeslut samt hanterar penningaflödena i kommanditbolaget, har egen personal och styrelse medan Altor, som är ett rådgivningsbolag bedriver konsultverksamhet som investeringsrådgivare. Martin Nilsson och Carl Johan Zimdahl hänvisar till Nordic Capital-målet där Kammarrätten slog fast att Skatteverkets beskrivning av verksamheterna var felaktig.

"Det förhållandet att domstolarna vid upprepade tillfällen konstaterat att Skatteverkets verklighetsbeskrivning var felaktig verkar överhuvudtaget inte ha beaktats av förvaltningsrätten i domarna", skriver Altor-rådgivarna via Martin Nilsson, Carl Johan Zimdahl och Fredrik Berndt.

Enligt Martin Nilsson, Carl Johan Zimdahl och Fredrik Berndt baserar Förvaltningsrättens domar på den uppfattningen att det är rådgivarna som i praktiken har utfört den fondförvaltning som GP tjänar pengar på.

I domen står det: "Det är för förvaltningen, vilken rent faktiskt enligt förvaltningsrätten bygger på det arbete Key Executives tillsammans med övriga delägare utfört, arvode har utgått".

Martin Nilsson, Carl Johan Zimdahl och Fredrik Berndt skriver i överklagandet att rådgivarna inte varit uthyrda till GP som fondförvaltare, utan har "endast utfört arbetsuppgifter åt rådgivningsbolaget inom ramen för detta bolags verksamhet som investeringsrådgivare".

Otillåten fondförvaltning

Advokaterna hänvisar även till att förvaltning av fonder av det aktuella slaget utgör tillståndspliktig verksamhet i Sverige sedan lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) trädde i kraft. Om det var Altors rådgivare som faktiskt hade utfört den fondförvaltning som GP tjänar pengar på skulle det betyda att Altor bedriver tillståndspliktig verksamhet i Sverige. Att bedriva fondförvaltning utan tillstånd i Sverige är olagligt, skriver Altor som poängterar att tillsynsmyndighetenn FI aldrig gjort gällande att Altor utövat en sådan tillståndspliktig fondförvaltning.

Martin Nilsson, Carl Johan Zimdahl och Fredrik Berndt förtydligar att syftet med rådgivningsbolagets och dess anställdas arbete har varit att tillhandahålla investeringsrådgivning och generera vinster, genom arvodet, i rådgivningsbolaget Altor.

Allmänna ombudet har senare återkallat sitt överklagande gällande skattetillägg men driver vidare sin andra talan om en ny beräkning av utdelningarna. Martin Nilsson, Carl Johan Zimdahl och Fredrik Berndt kräver nu klargöranden från Skatteverket då myndigheten tidigare hänvisat sitt överklagande rörande skattetillägg till Allmänna Ombudets motiveringar.

Reformatio in pejus

Reformatio in pejus, ett latinskt uttryck för ingen förändring till det sämre får ske.  Denna princip betyder att domstolen inte får döma den part som klagat till en allvarligare rättsföljd än den dom som överklagats. Syftet är att en part inte ska förlora på att få saken prövad än en gång om domen anses felaktig. (Källa Lagen.nu)

Carried Interest vs 3:12-reglerna

Carried interest är en i förväg avtalad vinstandel och ett incitament för god förvaltning av en riskkapitalfond. Den särskilda vinstandelen utgår till de personer som aktivt har arbetat med portföljbolagens värdetillväxt. Skatteverket ansåg tidigare att detta var ett förvaltningsarvode som ska beskattas hos rådgivningsbolaget, medan rådgivningsbolaget ansett att det är en kapitalinkomst avseende en näringsbetingad andel och därmed skattefri inkomst hos bolaget. Kammarrätten gav rådgivningsbolagen rätt i ett beslut från 2014 (Nordic Capital-Målet).

När detta beslut kom beslutade Skatteverket att istället låta domstolarna pröva om delägarna ska beskattas enligt de så kallade 3:12-reglerna för de belopp som de fått ut. Reglerna är endast tillämpliga på fåmansbolag och med detta menas ett aktiebolag där fyra eller färre personer, direkt eller indirekt, äger mer än hälften av rösterna i bolaget.

Inkomstskattelagen skiljer mellan kvalificerade aktier i fåmansföretag och aktier som inte är kvalificerade, så kallade okvalificerade aktier. Avgörande för om ett aktieinnehav är kvalificerat är huruvida delägaren varit "verksam i betydande omfattning" i företaget under inkomståret eller något av de fem föregående inkomståren. Med detta menas att personens arbetsinsatser har varit av stor betydelse för bolagets vinstgenerering/resultat.

Annons