Annons

Annons

emil-bengtsson.jpg

Emil Bengtsson är programmerare och medgrundare av stiftelsen Impact Earth och bolaget Reality Africa. Foto: David Gustavsson

"Afrika har enorm tillväxt och snabbt växande medelklass"

Skåningen Emil Bengtsson är en av tre grundare av Realty Africa – en crowdfunding-plattform för fastighetsinvesteringar i södra Afrika. Nu startar grundartrion även stiftelsen Impact Earth som ska stötta klimatsmarta fastighetsprojekt söder om Sahara. Projekten ska finansieras med egen kryptovaluta på blockchain-plattform. Och utsikterna är ljusa, tror Bengtsson. "De flesta afrikanska nationer är stabila tillväxtländer med snabbt växande och ung medelklass som i storstäderna ofta är högutbildad", säger han till Realtid.

Medgrundaren Patrick Chella
från Zimbabwe men numera
bosatt i Holland.
Foto: Impact Earth

Zimbabwiern Patrick Chella, bosatt i Holland och med mångårig investmentbanker-bakgrund, holländska IBM-veteranen med femton år inom asset management och banksektorn Erik van Eeten samt svenske programmeraren och it-utvecklaren Emil Bengtsson, uppvuxen i Skåne lärde känna varandra i Holland för drygt fem år sedan.

Realtid.se fick en intervju med svenske medgrundaren Emil Bengtsson från Skåne, men numera bosatt i Oslo. Han berättar att den afrikanska kontinenten i stort är högintressant för entreprenörer och investerare.

– Afrika växer i sin helhet något enorm. Det finns fortfarande viss instabilitet på sina håll. Men de flesta afrikanska nationer är numera relativt stabila tillväxtländer med snabbt växande och ung medelklass som i storstäderna ofta är högutbildad. Fertiliteten är också hög och medelåldern väldigt låg vilket bäddar för många framtida konsumenter, säger han till Realtid.se när vi träffar honom på ett kontorshotell på Strandvägen i Stockholm en kall januaridag med snöstorm.

Annons

Annons

Medgrundaren Erik van Eeten
från Holland.
Foto: Impact Earth

Fastighets-crowdfunding

2014 släppte Emil Bengtsson, Patrik Chella och Erik van Eeten online-plattformen Realty Africa; en sajt för crowdfunding-investeringar i fastighetsprojekt i främst Zimbabwe, men även Sydafrika och Botswana.

– Vi fokuserar på prisvärt boende, men sysslar också med studentbostäder, ekohus, hotell, solfarmer och även infrastrukturella projekt, säger Emil Bengtsson.

Bolaget har inte gjort någon större marknadsföringskampanj. Men plattformen har ändå gradvis blivit allt mer känd bland investerare nämnda länder. År 2016 presenterade Realty Africa sitt första "case" eller fastighetsprojekt på plattformen – två år efter sajtens lansering. Projektet värderas till 2,1 miljoner och förlades till Sydafrika.

– Vi möttes av kraftigt intresse från flera investerare. Men fastighetsutvecklaren valde en enskild finansiär för att snabbare få projektet finansierat. Det resulterade ändå i ett fullt finansierat projekt, men vi tvingades göra andra potentiella investerare besvikna, minns Emil Bengtsson.

800 användare

Sedan dess har det rullat på med flera "case". Hittills har det främst varit professionella investerare som varit aktiva på plattformen. I dagsläget har den 800 registrerade användare, varav cirka 5 procent utgörs av institutioner.

– Vi är den enda plattformen med ett regional erbjudande runt om i Afrika. Vi har för närvarande projekt i Sydafrika och Botswana. Kommande projekt är förlagda till Rwanda och Zimbabwe. Vi har hört att det nyligen har etablerats en crowd-funding plattform för
fastighetsutveckling i Sydafrika, och en i USA vid namn Realty Mogul. Den senare ska ha startat verksamhet i Sydafrika 2017, men vi är osäkra på hur det har gått för dem. Totalt opererar över 54 crowdfunding-plattformar i Afrika, men ingen fokuserar på fastighetsutveckling, säger Emil Bengtsson.

Realty Africas bolagsstruktur är komplex med ett holdingbolag i Holland som i sin tur äger ett företag i Sydafrika. Detta för att undvika dubbelbeskattning, enligt Emil Bengtsson. Sydafrika har nämligen skatteavtal med flera afrikanska länder. Reality Africa har även dotterbolag i Botswana och i Zimbabwe. Reality Africa skapar dessutom bolag för varje crowdfundat fastighetsprojekt – och tar en avgift på mellan 4–8 procent på varje investering.

Grön kryptovaluta

Nu ska grundartrion expandera sina verksamhet. Förra året startade de stiftelsen Impact Earth. Och nu ska denna stiftelse lansera vad de kallar för en "grön kryptovaluta" för hållbara investeringar i klimatsmarta fastighetsprojekt i afrikanska länder söder om Sahara.Småsparare, professionella investerare och institutioner, till exempel pensions- och försäkringsbolag, ska kunna investera i bolaget Reality Africas crowdfundade fastighetsprojekt – och så småningom i helt separata projekt som stiftelsen initierar.

Men investeringarna ska inte tas in på traditionellt sätt – utan via ett blockchain-nätverk. För närvarande genomför grundartrion tester på Emil Bengtsson egenbyggda nätverk, men efter sommaren ska de bli en del av det stora, välkända och mer standardiserade blockchain-näterverket Ethereum som även många storbanker tittar på, bland annat SEB och Nordea. Ethereum har också ett välunderbyggt och stabilt programmeringsspråk vid namn Solidity.

– Inom ramen för Impact Earth har vi påbörjat en process med ett hållbart huskomplex i Rwanda. Projektet omfattar 73 hus. Lokala utvecklare är involverade och anpassar designen till lokal kultur. Projektet kräver en finansiering på motsvarande 28 miljoner kronor. Fastighetskomplexet består båda av prisvärda enklare hus, medelklassvillor och några få residens. Det kommer också finnas möjlighet för den som vill driva mindre verksamheter som till exempel en kycklingfarm, att göra det. Konceptet i Rwanda kommer senare stå modell för hela regionen, berättar Emil Bengtsson.

Kan omvandlas till Ethereum

De som vill finansiera och ta en position i Impact Earths klimatsmarta fastighetsprojekt i afrikanska länder söder om Sahara så tecknar de dessutom andelar i Impact Earths egen kryptovaluta IMPACTXO Coin. Kyptovalutan kan sedan omvandlas till Etherum och handlas på kryptovalutabörser, och därifrån omvandlas till vanliga så kallade Fiat-valutor, exempelvis dollar, pund eller svenska kronor.

Anledningen till att stiftelsen valt att ta in kapital via en egen kryptovaluta är att de hantera alla sina fastighetsprojekt i ett blockchain-nätverk i alla led och från början till slut. Emil Bengtsson berättar att Impact Earth därför också valt att använda sig av så kallade "smarta kontrakt".

Det är egentligen ett program som drivs på blockchain-plattformen som sparar all information, data, som någonsin skrivits i blockkedjan. När informationen är skriven kan den inte förstöras eller försvinna. Det skapar en helt transparent översikt över alla projekt och förändringar, som exempelvis om äganderätten för en specifik fastighet förändras. Det kan vara just kontrakt mellan parter, men i det här fallet även exempelvis planritningar och markanvisningar.

Smarta kontrakt

Fördelen med att lagra dokument och kontrakt i ett blockchain-nätverk är att nätverket i stort sett är omöjligt att hacka. Alla dokument eller "smarta kontrakten" är dessutom krypterade. Men de är samtidigt synbara för alla som ingår i exempelvis ett fastighetsprojekt. Kontraktens kronologi och historik är också spårbara i alla led. Impact Earths blockchain-plattform kommer även att ha öppen källkod, vilket innebär att alla kan lägga in sina egna dokument och kontrakt i blockkedjan.

– Vi vill göra hela processen helt transparent när det kommer till vad som pågår i olika faser i fastighetsprojekten. Man ska kunna se vem som gjort vad. Det här är annars generellt ett stort problem i fastighetsbranschen där det ofta är många olika underleverantörer och en uppsjö av kontrakt, säger Emil Bengtsson.

Han medger samtidigt att blockchain omgärdas av en del skepsis.

– Det beror på att det sammankopplas med bitcoin som jag inte ser som en helt seriös kryptovaluta med allt för höga transaktionskostnader, enligt mig. Men blockchain-teknologin i sig är helt revolutionerande, inte minst när det kommer till smarta kontrakt som vi sysslar med.

70 procent till projekten

Han tillägger att han aldrig varit intresserad av ren vinstmaximering till varje pris. 70 procent av kapitalet som investeras via plattformen ska gå till projekten och 30 procent till utveckling av plattformen och löner.

– Jag har alltid velat att det jag programmerar ska vara till nytta och ha en effekt. Jag tänker att man på sikt vinner mer på att bygga upp utvecklingsländer, för att skapa en stor och stark och konsumerande medelklass. Det skapar indirekt också fler kommersiella möjligheter långsiktigt, istället för att mer kortsiktigt utvinna massor råvaror på mindre uppbyggliga sätt, säger Emil Bengtsson och tillägger att nästa steg blir att koppla på utsläppsrätter till fastighetsprojekten. Men det ligger troligen ett par år framåt i tiden, tror han.

Han tror starkt på denna kombination av kommersiella intressen och socialt riktat stöd.

– Min bild är att bistånd lätt försvinner i korruption. Andra gånger kanske biståndet inte är tillräckligt välriktat och genomtänkt. Med blockchain ser vi med maximal transparens hur projekten fortlöper från början till slut, säger Emil Bengtsson.

Knappa resurser

Emil Bengtsson säger sig själv ha vuxit upp i ett typiskt svenskt arbetarklasshem med ganska knappa resurser. Under uppväxtåren bodde familjen på småorter i Skåne och Småland. Hans pappa är keramiker och mamman arbetade bland annat som sekreterare när Emil var liten. I dag driver föräldrarna en keramisk verkstad i Skåne.

Emil Bengtsson blev tidigt intresserad av programmering – inspirerad av en farbror som arbetade på Siemens i Stockholm. Men det var först när han fyllde 18 är som han hade råd att köpa sin första dator.

– Jag finansierade den genom att inte ta körkort, minns han.

Efter lumpen följde några studieår på olika KY-utbildningar inom programmering och databaskunskap. Första programmeringsjobbet fick han som 26-åring i Thailand på en lokal svenskgrundad resebyrå. Uppdraget: att bygga bolagets bokningssystem. Det var avklarat på ett halvår.

Webbyrå i Malmö

Därefter började han på en webbyrå i Malmö där han byggde han hemsidor åt företag och myndigheter under fem år. 2012 flyttade han till Oslo för "att de norska lönerna är högre". I Oslo fick han jobb på ett konsultbolag och han var en av många konsulter som var med och utvecklade norska motsvarigheten till svenska Bank-id. Under en affärsresa i Holland år 2014 träffade han Realty Africas medgrundare Patrik Chella.

Emil Bengtsson menar att Realty Africa är en helt unik produkt i de länder de verkar i. Konkurrensen är i stort sett obefintlig. Samma sak gäller för stiftelsen Impact Earth.

Stiftelsens upplägg liknar ju dock en investeringsfond och sådana finns det många av. Är det konkurrenter?

– Nej, vi ser dem mer som potentiella samarbetspartners och kunder. Vi har bland annat fört diskussioner med Zimbabwes största pensionsfond som är intresserat av att investera i Impact Earhts framtida fastighetsprojekt. Vi för även samtal med [pensions- och försäkringsrådgivaren] Old Mutual som är den största markägaren i Zimbabwe. De är också intresserade av att komma med i våra projekt.

Realty Africa har i dag en handfull anställda på Zimbabwe-kontoret i Harare. Och det kan bli aktuellt med nyanställningar på Impact Earth men det ska inte bli någon dyr jätteorganisation, enligt Emil Bengtsson. Men ambitionerna är ändå högt uppsatta.

– Målet är att om fem år täcka fem procent av den afrikanska kontinenten med klimatsmarta fastighetsprojekt, säger han.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons