Realtid.se har gått igenom de bisysslor som justitieråden själva meddelat Högsta domstolen.

Granskningen visar att nästan hälften, 7 av 16, åtar sig skiljemannauppdrag.

Bland de justitieråd som tjänar mest pengar vid sidan av domarlönen arbetar topptrion extra med skiljedomsprocesser.

Stefan Lindskog redovisar 2,5 miljoner kronor som inkomst vid sidan av sin tjänst som justitieråd, Johnny Herre cirka 1,6 miljoner kronor och Severin Blomstrand runt 750.000 kronor.

Att aktiva justitieråd åtar sig skiljemannauppdrag har varit en omdiskuterad fråga i flera år. Kritikerna, däribland skiljedomsveteranen Hans Bagner, menar att det kan bli problem om en skiljedom klandras och senare ska prövas av HD eller om parterna är inblandade i andra mål som når högsta instans.

Stefan Lindskog var exempelvis ordförande i den skiljenämnd som prövade tvisten mellan KPMG och Profilgruppen, en dom som revs upp av Svea hovrätt. Överklagan till HD har dock dragits tillbaka.

HD-ordförande Marianne Lundius har tidigare sagt till Realtid.se att HD har beredskap att hantera överklagade skiljedomar även om ett av justitieråden skulle vara jäviga. Hon tillägger att det från politiskt håll är tydligt vad som gäller:

– Riksdagen har, i en utredning, uttalat sig och sagt att det är bra att domare tar den här typen av uppdrag eftersom man får en inblick i affärsjuridiska förållanden vilket betyder att HD har en beredskap om målen hamnar här.

Göran Lambertz är ett av justitieråden som inte åtar sig skiljemannauppdrag:

– Jag har sagt ifrån om skiljeförfaranden eftersom jag har så mycket andra saker för mig. För min del så prioriterar jag utredningar eftersom jag, personligen, tycker att det är mer intressant, säger Göran Lambertz.

Vad säger du om att det kan uppstå jävssituationer om ett ärende vandrar upp till HD?
– Det är ett problem som man får acceptera att det finns. Jag tror inte man ska förbjuda att justiteråd åtar sig uppdrag inom skiljeförfaranden. Det är inte större än att det är hanterbart.