Annons:

Gå till söksidan på Realtid.se Gå till söksidan på Eniro.se (öppnas i nytt fönster)

Annons:


Annons:


Annons:

Finans & Försäkring

Annons:

ELGIGANTEN, GYMGROSSISTEN, LISELOTTE LÖÖF

”Svartmålar företagare”

Nytt rekord för ekobrott, larmar EBM:s nya gd Eva Håkansson Fröjelin – men tusentals företagare trakasseras i onödan av EBM och Skatteverket, enligt en ny genomgång. Realtid.se lyssnar på en av de drabbade.

ebm200.jpg
Eva Håkansson Fröjelin är generaldirektör för EBM sedan i juni.
micha200.jpg
Micha Velasco på Den Nya Välfärlden har gått igenom domar mot företagare.

Foto: Scanpix.
Antalet misstänkta skattebrott, bokföringsbrott och andra ekobrott har fortsatt att öka i år och når en ny rekordnivå, visar siffror från Ekobrottsmyndigheten.

Baserat på utvecklingen till och med november beräknas det totala antalet inkomna brottsmisstankar öka med fem procent till drygt 37.000. Misstankarna om allvarligare brottslighet bedöms öka med tio procent, rapporterar myndighetens nya generaldirektör Eva Håkansson Fröjelin till TT.

Men 900 företagare drabbas varje år av onödiga skatteprocesser.

Det hävdar den självutnämnde företagarombudsmannen Micha Velasco vid lobbyorganisationen Den Nya Välfärden som finansieras av donationer på någon tusenlapp från ett stort antal företag.

Micha Velasco har gått igenom var tionde fall där där förvaltningsdomstolarna ändrat Skatteverkets beslut under 2008. Det innebar 280 domar. Nu presenterar han resultatet.

– Vår rapport visar att bristerna i rättssäkerheten inte rör sig om olycksfall i arbetet från Skatteverkets sida, utan snarare ett systemfel, säger han i ett pressmeddelande.

– I någon mån backas detta dessutom upp av förvaltningsdomstolarna som i vissa fall inte tar sin kontrollfunktion på allvar.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv skriver i en rapport i juni om hur Skatteverket anklagat företagare för att ha fuskat med osanna fakturor.

Experten Kerstin Nyquists kommer fram till att Skatteverkets och domstolarnas förhållningssätt ”inte är förenligt med grundläggande krav på rättssäkerhet”.

Var går gränsen? Realtid.se har berättat hur Skatteverket kräver två tidigare ägare av ett av kedjan Elgigantens varuhus på en miljard kronor i undanhållen moms – trots att Ekobrottsmyndigheten lagt ner sin förundersökning.

– Det är intressant att Ekobrottsmyndigheten anser att det inte går att bevisa att det skulle handla om karusellhandel – och ändå fastställer Skatteverket en skuld på en miljard.

Det säger Per Gunnar Norlin. Han är själv en av dem som beskriver sig som drabbad. 2005 begärde han sitt företag Tropic Foods i konkurs för att inte personligen bli betalningsansvarig för moms som Skatteverket hävdade att han undanhållit.

Per Gunnar Norlin åtalades för grovt skattebrott och bokföringsbrott, men friades i en dom 2009.

– Tingsrätten skrev syrligt att Skatteverkets utredning var dålig, säger han.

– Jag anser det Skatteverket ägnar sig åt är organiserad stöld av privat egendom eftersom de sätter beviskraven så lågt.

– Jag har lagt en halv miljon kronor av privata pengar för juridisk hjälp. De flesta har inte råd med det. Nu har jag inte råd att fortsätta till Europeiska unionens domstol.

Artikeln fortsätter nedan 


Annons:




Det finns många som Per Gunnar Norlin.

Skatteverket anklagade städbolaget Liselotte Lööf AB för att utfärda falska fakturor för miljonbelopp genom fakturabolag och målvakter och betala svarta löner med kontanter utanför bokföringen.

Men Ekobrottsmyndigheten la ner förundersökningen och Skatteverket förlorade i länsrätten.

– Är det Skatteverkets uppgift att gå ut och svartmåla företagare innnan dom fallit, frågar Micha Velasco.

Kosttillskottsajten Gymgrossisten passade på att låna pengar av sig själv genom köpta företag i andra länder i EU i samband med att MTG köpte ut företaget från First North 2008. Fusk, tyckte Skatteverket, men länsrätten och kammarrätten tillämpade EG-rätt. Upplägget var tillåtet.

– Skatteverket måste följa den demokratiska processen, även om de inte gillar resultatet, säger Micha Velasco.

Det finns förstås fler exempel. Luft & Vatten Ingenjörsbyrå i Västerås AB använde fel OCR-nummer och har överklagat till Regeringsrätten för att slippa betala igen.

Städföretagaren Elias Melki har skrivit en bok om sina erfarenheter av Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten (När Skatteverket anfaller, Efron & Dotter 2010). PJ Anders Linder läste och krävde i Svenska Dagbladet ”rätt till ­offentligt biträde i skattemål, strängare bevisprövning och mindre avoga regler om anstånd med skattebetalning under på­gående tvist”.

Nu kräver Micha Velasco transparent lagstiftning, förutsägbara rättegångar och likhet inför lagen.

Men framför allt måste Skatteverket sluta upp med att ”på synnerligen lösa grunder trakassera företagare”.


Bakläxor
Citat ur 16 av 53 hårdgranskade domar där en länsrätt givit Skatteverket ”smäll på fingrarna” ”för otillräckligt underbyggda taxeringsbeslut”, enligt Micha Velasco på Den Nya Välfärden.

I kammarrätt innebar 22 av 70 domar kritik.

DNV begärde ut 280 av tusentals domar utfärdade 2008 i länsrätt och kammarrätt.

1. Enligt länsrättens mening har inte framkommit tillräckliga skäl för att bortse från bolagets påståenden härvidlag. Därmed framstår felaktigheten som ursäktlig varför bolaget skall befrias från skattetilläggen.

2. Däremot fann länsrätten att [företagaren] inte ska beskattas för inköpskostnaden för en soffa om 9 100 kr. Skäl för annan bedömning i dessa mål finns inte.

3. Länsrätten anser emellertid att Skatteverket, som har bevisbördan vid efterbeskattning, inte har visat att [företagaren] har utnyttjat dessa bilar för privat körning. Det är därmed inte visat att han haft en skattepliktig förmån och det är inte heller bevisat att bolaget lämnat oriktiga uppgifter i detta avseende.

4. Mot bakgrund härav samt vad som i övrigt framkommit i målen anser länsrätten det inte styrkt att [företa- get] insett eller borde ha insett att transaktionernas syfte varit ett skattebedrägeri.

5. Beträffande påfört skattetillägg finner länsrätten att det saknas grund för att påföra skattetillägg i ett fall som det förevarande.

6. Länsrätten anser inte att de omständigheter som Skatteverket har anfört är tillräckliga för att det skall framstå som sannolikt att drivmedelsförmån har åtnjutits.

7. Vid sådant förhållande anser rätten att Skatteverket inte med tillräcklig styrka förmått visa att [företagaren] lämnat oriktig uppgift när han inte deklarerade samtliga intäkter i fråga. Det saknas således grund för att besluta om eftertaxering och efterbeskattning.

8. Skatteverket har inte företagit någon kontroll... Länsrätten finner mot bakgrund av det ovanstående att bolaget har gjort sannolikt att den aktuella bilen inte använts privat i mer än ringa omfattning.

9. Det ankommer då på Skatteverket att visa, till att börja med, att de aktuella posterna har kostnadsförts i bolagets räkenskaper och därmed ingår i de kostnadsposter som angetts i bolagets deklarationer. Skatteverket har inte fullgjort sin bevisbörda...

10. Det har inte påståtts eller framkommit att dessa värden så markant skiljer sig från det verkliga marknadsvärdet att stiftelsen kan anses ha lämnat en oriktig upp- gift. Grund för påförande av skattetillägg har därför inte förelegat.

11. Angående avdraget för larm anser länsrätten att skattetillägg inte kan påföras. Utgiften kan i och för sig ses som en privat kostnad men då bevisningen i målet inte kan anses ha uppnått en nivå där dess karaktär av privat kostnad är styrkt och det dessutom till stor del är en bedömningsfråga om vad som är nödvändigt för verksamheten kan oriktig uppgift inte anses föreligga.

12. Vid en samlad bedömning... finner länsrätten att Skatteverket inte kunnat göra sannolikt att de insättningar som gjorts på [företagarens] konton... skulle utgöra ersättning för utfört arbete åt bolaget... Med hänsyn härtill finner länsrätten att Skatteverket inte haft fog för sin åtgärd att påföra bolaget ingående mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter, avdragen skatt samt skattetillägg...

13. Såvitt kan utläsas av de överklagade besluten har Skatteverket enbart att pröva om förutsättningar för anstånd förelegat. Någon prövning av frågan om säkerhet skall ställas har således inte gjorts. Denna fråga bör inte prövas av länsrätten som första instans. Målet skall därför överlämnas till Skatteverket för prövning...

14. Länsrätten finner att Skatteverket inte har förmått visa att bolaget lämnat sådana oriktiga uppgifter angående inköp av telefon att det finns grund för efterbeskattning...

15. Såsom ovan angetts kan det inte med någon större grad av säkerhet avgöras huruvida den nu berörda städverksamheten skall anses bedriven inom ramen för den enskilda näringsverksamheten eller i aktiebolagets regi. Det saknas vid sådant förhållande grund för att påföra [företagaren] de nu aktuella skattetilläggen.

16. Skatteverket kan inte anses ha visat - med de krav på bevisningens styrka som gäller vid påförande av skattetillägg - inte bara att dispositionsrätt förelegat, utan också att privatkörning förekommit i den omfattning som krävs för att det skall vara fråga om en skattepliktig förmån.

Källa: DNV.
Till företagarnas försvar
Så här lät debatten i Dagens Industri under våren.

”Skatteverket bör inte tillåtas att på grundval av ett misstänkliggörande resonemang åsidosätta gängse beviskrav”, skriver professorerna Jan Ramberg, Erik Nerep och Anders Hultquist den 12 januari.

”Konstateras kan dock”, skriver advokaten Peter Nordquist den 15 januari, ”att bevisreglerna förefaller ha utformats med statens intresse av att få in skattepengar för ögonen. Rättssäkerheten har således fått vika.”

”Det måste ställas mycket höga krav på bevisning på Skatteverket...”, skriver docent Roger Persson Österman och skattejurist Staffan Renström den 12 februari.

”Det räcker inte som i de granskade ärendena att Skatteverket vid en samlad bedömning ’finner’ att fakturorna är osanna. Domstolarna använder liknande uttryck i domarna. Ofta saknas resonemang om bevisningen... [Det är] anmärkningsvärt att de flesta av de studerade domarna är så summariska. Det är inte värdigt ett rättssamhälle. Oskyldiga drabbas synnerligen hårt och en allmän osäkerhet vad som gäller sprider sig.” ”Det har skett en klar förändring i Skatteverkets processföring”, skriver skattejuristen Maj-Britt Remstam den 15 april.

”I alltför många skatteprocesser har processföringen utvecklats till att Skatteverket i svepande ordalag påstår att vissa omständigheter föreligger i ett misstänkliggörande resonemang, utan att ens förete några som helst bevis för påståendena.” ”Skulle domstolarna ta allvarligt på sin skyldighet att motivera domarna skulle Skatteverket tvingas precisera vilka bevis som åberopas och vad det vill visa med varje bevis”, skriver advokat Leonie Selting den 29 april.

”Den skattskyldige kan inte försvara sig mot oprecisa påståenden från Skatteverket. Genom att höja kraven på bevisprecisering skulle domstolarna bidra till att främja rättssäkerheten.” Skatteverket har inte varit svarslöst. ”Skatteverket driver bara de ärenden där vi anser att vi har tillräcklig bevisning för skattefusk”, svarar skattedirektören Urban Strömberg vid Skatteverket den 16 februari.

”Vi har vunnit 90 procent av de ärenden som prövats i domstol... Skatteverket tycker att domarna håller hög kvalitet men vi är tacksamma när domstolarna utvecklar sina ställningstaganden så att vi kan dra lärdom i vårt fortsatta arbete. Skatteverket finner ingen anledning att ändra sin inriktning.” ”Jag upplever inte att domstolarna har sänkt sina krav på vår bevisföring”, svarar rättschefen på Skatteverket Vilhelm Andersson.

”[Vi] anpassar snabbt vårt agerande när ställningstaganden har underkänts vid rättslig prövning”, svarar generaldirektören vid Skatteverket Ingemar Hansson den 8 maj. ”Skatteverket är månt om att skatteprocessen är rättssäker.”

Sammanställt av DNV.
Skenaffärer eller bristande utredning?
Utdrag ur en friande dom mot Per Gunnar Norlin 2009.

”Enligt åklagarens uppfattning har Per Gunnar Norlin fått hjälp av ... och ... vid skenaffärer. Norlin har därvid utnyttjat deras inköp inom EU. Utåt framstår det som om ... gjort nämnda inköp och att dessa varor sedan vidaresålts till Norlins bolag, Tropic, som gjort avdrag för ingående moms. Detta är dock ett skenarrangemang och reellt har Norlin genom Tropic importerat varorna direkt från leverantörerna inom EU.
...gjort gällande att någon annan måste ha använt hans VATnummer...
...namnteckning vid kvittenserna på kreditfakturorna heller inte överensstämmer med dennes namnteckning på andra handlingar...

...

Försvaret för Per Gunnar Norlin har sakframställningsvis framfört... Skulle han ha vetat om att ... inte betalade moms hade dessa affärer inte ägt rum. Norlin har 40 års erfarenhet av fruktbranschen. Branschen karaktäriseras av krav på snabba beslut då den rör livsmedel med kort livslängd, stora volymer och låga vinstmarginaler.

...

Enligt rätten finns dock i åklagarens utredning flera omständigheter som talar mot åklagarens version av händelseförloppet.
...För rätten framstår Norlins redogörelsen inte som helt orimlig.

...

Det brottsliga upplägg åklagaren valt att här påstå innefattar att Per Gunnar Norlin med Tropic ska ha givit sken av att ha sålt varor till ett turkiskt bolag, ..., varor som egentligen sålts i Sverige med moms.

...

...åklagarens utredning i denna del kan rätten redan inledningsvis konstatera att den är behäftad med flera allvarliga brister...
...Någon utredning som visar att de aktuella varorna istället har sålts i Sverige och då med moms har överhuvudtaget inte framlagts av åklagaren.”
  • Skriv ut artikeln (öppnas i nytt fönster)Skriv ut artikeln
  • Tipsa om artikeln (öppnas i nytt fönster)Tipsa
  • Dela på Facebook (öppnas i nytt fönster)Dela på Facebook

Annons:

Finans & Försäkring

Annons:

Annons:

Annons:

 
 

Annons:

 
 

Annons:


Annons: