Thomas Pousette, tidigare advokat på DLA Nordic i Stockholm, är misstänkt för grovt svindleri, grovt bokföringsbrott och grovt försvårande av skattekontroll. Gärningarna ska han ha begått som företrädare för bolaget Lauzon International Network där han satt i styrelsen innan bolaget gick i likvidation i somras.

Anmäl dig till Realtid.ses Nyhetsbrev Juridik.

Vid en husrannsakan på advokatbyrån beslagtog åklagaren flera pärmar som var märkta Lauzon men även annat material bland annat från Thomas Pousettes mejlbox och två hembibliotek. Men även en särskild fil med information om Lauzon International Network som rörde Thomas Pousettes koppling till bolaget samt 15 andra bolag och andra personer som är aktuella i brottsutredningen.

Advokatbyrån DLA Nordic har dock överklagat beslaget ända upp till Högsta Domstolen. Nu har Högsta domstolen kommit med ett beslut att häva beslaget.

– Det var ett mycket märkligt beslut. Vi blev mycket förvånade, det kan jag vara talesman för riksåklagaren också. Det här är helt upp-och-nedvänt mot alla de regler som vi har haft som rättesnöre tidigare, säger åklagare Kenneth Larsson som har drivit utredningen mot Thomas Pousette.

– I ett rättsfall från 1990 fick de inte behålla beslaget eftersom advokaten själv inte var brottsmisstänkt men nu hade vi ju den omständigheten. Vår uppfattning var hela tiden att det inte skulle finnas några hinder alls.

Högsta domstolen har beslutat att alla handlingar om Lauzon International Network som Thomas Pousette har haft har lämnats till honom i förtroende i hans roll som advokat och därför gäller lagen om fråge- och beslagsförbud.Riksåklagaren menar dock Thomas Pousette har fått sin ersättning för styrelseuppdraget rakt i fickan och inte via firman och att han därmed inte gjort detta i sin roll som advokat.

Riksåklagaren poängterar att ett beslag måste kunna göras mot en advokat som är misstänkt för ett brott annars skapas det en slags frizon för advokatens brottsliga verksamhet.

Högsta domstolens justitieråd Stefan Lindskog håller dock inte med om detta och menar att påståendet är ”något onyanserat”. Han menar att det inte finns något hinder för åklagaren att höra advokatens klient samt lämna ett editionsföreläggande där klienten blir skyldig att lämna över handlingar som kan vara bevis i en rättegång.

– Klienten är ju den juridiska personen LINAB. Den person som man talar om är ju den här advokaten, Thomas Pousette, det är ju han som är företrädare för bolaget. Den juridiska personen kan ju inte vara misstänkt för något brott utan det är ju företrädarna, säger Kenneth Larsson.

Är Thomas Pousette ägare av bolaget också?
– Nä, det är han inte utan det är andra intressenter som äger bolaget. Ägarkontruktionen ser ut så att den är ägd av andra bolag. Men i själva styrelsen är det bara han, advokaten, som finns i Sverige. De andra är placerade i Kanada och någonstans här i Europa.

– Varför skulle klienten vara villig att berätta om sina egna oegentligheter? Den här advokaten har inte varit aktiv för egen räkning utan för bolagets räkning som de här brotten har uppkommit. Skulle man gå in i bolaget och ställa frågor om ägarintressenter och så vidare så kan man förmoda att de inte är speciellt villiga att medverka i det. Där kommer vi inte långt.

Högsta domstolens justitieråd Stefan Lindskog ger åklagaren en andra möjlig utväg att gå vidare i utredningen. ”Om advokaten istället främjar sin klients brottsliga verksamhet kan åklagaren anmäla detta till Advokatsamfundets disciplinnämnd”.

Nu är det dock så att Thomas Pousette har självmant gått ur advokatsamfundet och har därmed lämnat sin advokattitel. Om han gjorde detta efter Högsta Domstolens utslag är inte känt. Advokatsamfundet svarar endast på vilket år han utträdde – 2010.

Åklagaren Kenneth Larsson är kritisk till Högsta domstolens uttalande om att lämna över målet till disciplinnämnden.

– Det förutsätter ju att disciplinnämnden är behöriga att pröva detta och det är de ju inte när han inte är advokat längre. Dessutom tycker jag inte att grovt svindleri, grovt bokföringsbrott och grovt försvårande av skattekontroll ska prövas av disciplinnämnden utan av allmän rättsinstans.

– Disciplinnämnden består ju av advokater och de ska ju inte sköta sin egen rättskipning inom slutna väggar, utan insyn och tystnadsplikt på ledamöterna. Det blir ju helsnurrigt, säger han.

Kommer ni kunna fortsätta med utredningen mot Thomas Pousette?
– Vi måste gå igenom vad det finns för alternativa källor som kan stå till buds. För det första är de utomlands, i Kanada och nere på kontinenten. Kanada är inte lätta att samarbeta med när det gäller ekonomisk brottslighet.

– Vi har ju lämnat ifrån oss hela utredningen kan man säga, det var 15 pärmar om styrelsearbetet och det var ju det som vi grundade våra misstankar på.

Artikeln fortsätter nedan 

Kenneth Larsson berättar att ekobrottsmyndigheten arbetade intensivt med utredningen hela våren och sommaren men när Högsta Domstolen beslutade om prövningstillstånd drog de ned på takten. Vid det tillfället hade de dock redan lagt ut en del av arbetet på internationell rättshjälp från Kanada, Luxemburg och Schweiz.

– Får vi hjälp så kommer utredningen kunna gå vidare. Vi har redan hållit vittnesförhör med dem som har varit involverade i räkenskaperna för bolaget och det är därifrån misstanken är manerad. Det räkenskapsmaterial som har lämnats in till bolagsverket har varit bristfälligt.

– Bolaget har ju ett skattetillägg på 333 miljoner kronor som de har drivit och det är också en följd av att räkenskaperna har varit bristfälliga.

Justiterådet Stefan Lindskog avslutar Högsta Domstolens beslut med att konstatera att en kriminell advokat alltid kommer att i vissa fall kunna dra fördel av sin klients sekretesskydd. ”Det får emellertid antas att sådan kriminalitet är mycket ovanlig.” Han poängterar även att det är ett pris som man har att acceptera för att kunna upprätthålla en viktig rättstatlig princip.

Åklagare Kenneth Larsson ser en fara med Högsta Domstolens beslut. Han berättar att beslaget som togs för ett år sedan var affärshandlingar som Thomas Pousette haft som styrelseledamot i bolaget. Men i och med att han är advokat så har Högsta Domstolen likställt materialet som ett förtroligt material.

– Då har man gjort ett väldigt utrymme för vad som är förtroligt material. Detta kallas knappast förtroligt material i andra affärsbolag utan kallas rent och slätt affärshandlingar. Just genom att advokaten har titeln advokat och att han har blivit anlitad genom att bolaget ringt upp honom och frågat om han vill ställa upp som styrelseledamot så gör detta att de får en egen sfär av skydd och regler med frågeförbudet och beslagsförbudet.

Kenneth Larsson tror nu att Högsta domstolens beslut kan påverka marknaden och göra så att allt fler bolag ser fördelarna med att tillsätta advokater i bolagsstyrelserna.

– Det säger ju HD också – att det blivit allt mer vanligt med advokater i styrelserna, det borde vara en väckarklocka att vi håller på att få två olika affärsbolag på marknaden. När en brottsmisstanke uppstår så agerar vi på fullt normalt sätt mot vanliga affärsbolag medan hos de andra med advokater i styrelserna är dörren stängd, det är tvärstopp.

Han tror även att det i fortsättningen kommer bli svårt för åklagarna att göra husrannsakningar på advokatbyråerna efter detta beslut.

– Tidigare när det varit fråga om misstanke om brott hos någon advokat så har det inte funnits några hinder alls att göra en husrannsakan, det måste vi kunna göra. Jag vill inte säga att det är vanligt men det är inte på något sätt ovanligt att vi gjort husrannsakningar hos advokater – inte minst när det gäller ekonomisk brottslighet. Nu är jag tveksam om tingsrätten kommer godkänna det, säger Kenneth Larsson.