Det är torsdag eftermiddag. Fem juridikstudenter från Stockholms universitet sitter runt ett bord mitt i Situation Stockholms lokaler.

De väntar på att någon hemlös ska komma fram till dem och be dem om rådgivning.

Varje torsdag sitter studenter från juristlinjen här. De är indelade i fem grupper och turas om att ge juridisk rådgivning. På utbildningen är det faktiskt kö för att få vara med.

Men i dag verkar ingen behöva hjälp. De hemlösa är ute och kränger sin tidning, Situation Stockholm, mitt i julruschen. Då och då kommer någon in, tar en kopp kaffe, pratar lite, några hämtar en ny bunt tidningar och sticker snabbt ut igen.

En del snackar med studenterna men just nu om helt andra saker. En man tittar på gruppen och utbrister:

– Ojojoj. Det jobbigaste av allt är sanningen. Det ska ni veta. Sanningen är alltid jobbigast.

En annan kommer fram till mig och förklarar hur man på bästa sätt frigör gummi från kopparmetall. Han visar hur hårt det sitter runt metallen och berättar att man aldrig någonsin ska elda bort gummit eftersom giftiga gaser uppstår.

I normala fall – när det inte är jättefint väder eller julhandel – hjälper studenterna de hemlösa i kontakten med olika myndigheter.

Ofta handlar det om trasslig privatekonomi där typiska fall rör skuldsanering, CSN- och bostadsfrågor eller till exempel hjälp med hur man överklagar socialtjänstens beslut.

Studenten Karin Schurmann menar att hon befinner sig i en helt annan social position när hon ringer till myndigheter.

– När jag säger att jag är juridikstuderande som ringer för Situation Stockholm blir jag bemött på ett helt annat sätt än de blir.

Trots att det inte är komplicerade juridiska spörsmål innebär detta en chans att tillämpa den teori som lärs ut på universitetet. Dessutom berör utbildningen inte socialtjänstlagen som de nu får tillämpa.

Att vara här innebär också att få ner fötterna på jorden, att träffa människor som studenterna aldrig annars träffar och lära sig att möta dem. På utbildningen finns ingen typ av psykologi med på schemat och på frågan om det behövs, jurister ska ju ändå bara vara objektiva svarar hon:

– Jag kan inte se varför mer kunskap skulle göra en mindre objektiv. Tvärtom, ju mer man hämtar in från omvärlden desto mer objektiv blir man. Men man kan väl inte få med allt i en utbildning.

Hon och resten av gruppen har flera gånger blivit förvånade över hur vassa en del av de hemlösa är när det gäller juridik.

– Många av de som vill ha hjälp är otroligt intelligenta och kunniga, det trodde jag kanske inte första gången jag kom hit, säger Anna Roth som också sitter runt bordet.

De har varit med olika länge. Karin Schurmann och Amanda Montenius har varit med i gruppen i ett år.

Eftersom det bara är män som har vågat sig fram till dem har Amanda Montenius varit med och startat en ny juridisk rådgivningsgrupp för hemlösa kvinnor på Klaragården.

– 25 procent av alla hemlösa är kvinnor. Så i början av hösten tog vi tag i det och där har vi verkligen fullt upp. Det är helt andra typer av problem. Mer våld, misshandel och våldtäkter, berättar Amanda Montenius.

Hon arbetar även deltid hos finans- och försäkringsrådgivaren Söderberg & Partners och har inte ännu bestämt sig för om hon ska bli åklagare eller affärsjurist i framtiden.

Efter klockan fyra kan de hemlösa inte längre hämta upp tidningen. Allt fler kommer in för att grabba tag i en bunt.

Artikeln fortsätter nedan 

Till slut kommer en man fram till gruppen som behöver rådgivning. Han har med sig ett kravbrev från CSN som i sin tur har lett till ytterligare brev från inkassobolaget Intrum Justitia.

Skulden är på sjuhundra kronor och mannen är mycket bekymrad.

Karin Schurmann ska snart gå. Om en timme ska hon till White & Case där hon arbetar deltid med byggnadstvister.

– Det känns lite konstigt att byta miljö så drastiskt. Att gå från samhällets mest utsatta grupper till att behandla stora komplexa frågor. Men jag ser inte det som något problem, utan som en möjlighet att utifrån det individuella perspektivet skapa mig en större kunskapsbas.