– Jag känner chefredaktören Gunilla Herlitz sedan tidigare. Jag tog kontakt med henne när jag var kårordförande på Handels och bad henne bli min mentor. Hon var kvinna och chefredaktör och det tyckte jag var coolt.

– När jag var liten drömde jag om att bli författare. Nu kan jag kombinera intresset för ekonomi och mitt intresse för skrivandet.

Så det är journalist du vill bli när du ”blir stor”? Jag läste i en tidigare intervju att du ville starta eget företag.
– Min dröm är att starta ett medieföretag och en tidskrift. Den behöver inte handla om ekonomi, det skulle vara roligare med bredare samhällsfrågor. Och jag har en förkärlek för tryckta tidningar, så nej, jag kommer inte att konkurrera med er.

– Jag drömmer också om att starta ett bokförlag. Förlagsbranschen har traditionellt sett varit väldigt stel, och jag tycker det är bra att internet har möjliggjort en större konkurrens.

Som kårordförande har du figurerat i tidningar och tidskrifter, medverkat i rad olika radioprogram och blivit skildrad i ett tiominuters inslag i Aktuellt. Hur kommer det sig att du fått så mycket uppmärksamhet?
– Det är så deprimerande egentligen, för inledningsvis var det förstås för att jag var invandrare och tjej. Jag blev chockad av uppmärksamheten, förstod inte att det var så udda. Att media fortsatta att uppmärksamma mig, hoppas jag berodde på att jag faktiskt hade ett budskap. Det har jag valt att tro i alla fall.

– Mot slutet var jag så trött på att bli framställd som invandrartjejen som lyckades bli kårordförande. Ordet invandrartjej ger mig rysningar i hela kroppen. Det enda som fick mig att fortsätta ställa upp på intervjuer var den respons jag fick från både invandrare och tjejer som sa att de såg mig som ett föredöme.

För ett år sedan sa du i en intervju att det skulle vara kört direkt om du ringde på ett jobb och bara presenterade dig med ditt efternamn.
– Oj, det var länge sedan. Det är roligt att höra vad jag sa för bara ett år sedan, för så mycket har hänt sedan dess och jag har förändrats. Jag vet att problematiken existerar, men nu tror jag att den går att bekämpa.

Så vad gör du efter sommaren?
– Till hösten börjar jag på ett internship som managementkonsult på McKinsey i Stockholm. Det blir nyttigt att lära sig tänka affärer. Som managementkonsult kommer jag också att komma i kontakt med väldigt många olika branscher, vilket är lärorikt. Jag skulle kunna tänka mig att jobba där några år innan jag startar eget.

– Vad jag gör till våren vet jag inte riktigt, men jag har planer på att jobba på en svenskt företag i Iran. När jag hälsat på mina släktingar har jag varit turist och befunnit mig i en skyddad värld. Det är en helt annan sak att leva och bo i Iran, så det skulle vara en utmaning.

Och sedan återgår du till studierna?
– Nej, jag tänker ta ett sabbatsår och resa runt i Iran och kanske Mellanamerika för de prispengar (25.000 kronor, red. anmärkn.) jag fick när Öhrlings PricewaterhouseCoopers utnämnde mig till Årets ekonomistudent 2004.

Annelie östlund
08-54587131
annelie.ostlund@realtid.se